SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
BÖRS bœr4s, sbst.2, r. l. m. (m. Sahlstedt, Weste, Lundell) ((†) f. Lind (1749)); best. -en; pl. -er32 (Rabbe PVetA 1770, s. 17 (: Beurser), Estlander KonstH 86 (1867) osv.) l. (numera knappast br.) -ar (Carlberg SthmArchitCont. B 3 b (1740), Söderhjelm Levertin 1: 19 (1914)).
Ordformer
(börs(s) 1657 osv. böörs 1632 (: böörs tidh). börsse RP 6: 484 (1636). beurs(e) 16611846. bours(e) (bourss) 17811808 (: bourse-nyheter). burs 1815. bursse 1626)
Etymologi
[eg. samma ord som BÖRS, sbst.1; liksom d. børs i denna bet. närmast lånadt från holl. beurs. Bet. torde snarast bero på en öfvergång från bet.: penningpung öfver bet.: samling af personer som ha gemensam kassa, sällskap, till bet.: samlingslokal; jfr BURSA, BUSS, sbst.1]
1) offentlig institution för anordnande l. hållande af börs (i bet. 2); ofta svårt att skilja från 2. Spela på börsen, drifva börsspel. HSH 31: 39 (1663). Committerade öfver Stockholms Bourse. SthmStCal. 1781, s. 65. Antwerpen, vars börs är den äldsta i Europa. Rönnholm EkonGeogr. 140 (1907). — jfr BOKHANDELS-, FOND-, KORN-, KÖPMANS-, SPANNMÅLS-, TERMIN-, VARU-, VÄXEL-BÖRS m. fl. — särsk.
a) oeg. Helgonbildskrämare, som etablerat en liten börs strax innanföre kyrkan. GHT 1898, nr 80 B, s. 1.
b) om de (en mer l. mindre fast sluten korporation bildande) personer som drifva affärer på ngn viss börs; stundom allmännare, i sht i sg. best., liktydigt med: storfinansen. Dalin Arg. 1: 125 (1733, 1754). Den Klass af Medborgare, som betecknas under namnet Börs. LBÄ 32: 109 (1799). Der kom hela corps diplomatique .. och minst två tredjedelar utaf börsen och embetsverken. Hedberg Ridån 217 (1888). Steffen Krig 103 (1914).
2) regelbundet återkommande sammanträde mellan köpmän, mäklare, bankirer, redare m. fl. i o. för afslutande af affärer i stort i varor, värdepapper, penningar m. m. l. arbetsprestationer (t. ex. varutransport) o. för åstadkommande af en tillförlitlig kursnotering å varor, värdepapper osv. med ledning af den efterfrågan som förefinnes o. de utbud som göras vid sammanträdet; ofta mera abstrakt, om förhandlingarna vid sammanträdet; i fråga om sv. förh. i sht om sammanträde för affärer i o. kurssättning af obligationer, aktier o. banklotter: fondbörs. Stora kursfall vid dagens börs. Första börs, andra börs. Dagens börs var förstämd. AB 1890, nr 1, s. 4. I Stockholm lär börs länge ha hållits å Stortorget (innan ngn börsbyggnad fanns). 2NF 4: 906 (1905). Dollarkursen hade vid börsens öppnande stigit till 42 miljarder (tyska mark). DN 1923, nr 289, s. 12. Intresselös börs på måndagen. Därs. — oeg. Kring brunnen (i Marino, en småstad vid Albanobergen) .. hålla åsnedrifvarne börs. De skrika och bjuda ut sina djur till .. ridt. Lundin Alp. 260 (1883). — jfr EFTER-, FÖR-, MELLAN-, MIDDAGS-BÖRS.
3) lokal för en börs (i bet. 1 o. 2), börsbyggnad, börshus, börslokal; ofta en särskild, jämförelsevis ståtlig byggnad, på vissa ställen äfv. upplåten för andra allmänna sammankomster l. för festliga tillställningar. PrivSvAdel 16171626, s. D 4 a. En Borgares Son i thenna Staden haffwer skrifwit .., at han hade på Börsen vthi Amsterdam hördt läsa en Skrifwelse, hwar vthi förmältes, at (osv.). NAv. 11/9 1657, s. 8; möjl. till 2. Til Stadzens heder och nödtorfft är resolverat at byggia en anseenlig Beurse på Jerntorget. SthmStadsord. 1: 139 (1661). Byggnadsarbetet på Stockholms börs .. fullbordades i väsentliga delar 1776. Odhner G3 1: 420 (1885). — bildl. England är hela den handlande verldens börs. Järta VSkr. 2: 600 (1833). Palmblad Norige 173 (1846).
4) [jfr motsv. anv. i ä. t., se Faber (1710; under porticus)] (†) portik. RP 6: 484 (1636). Gården (på Vegeholm), med pelare åt insidan, liksom en Beurse. Linné Sk. 331 (1751).
Ssgr (i allm. till 1 o. 2. Anm. I ssgr till BÖRS 3 som beteckna festlig tillställning, äfv. restaurang o. d., afses med börs- i de flesta fall Stockholms börshus): BÖRS-ADEL. jfr PENNING-ARISTOKRATI. PedT 1896, s. 606.
-AFFÄR. affär som afslutas på börs. Dalin (1851).
-AFGIFT~02 l. ~20.
1) till 1 o. 2; särsk.: afgift som deltagare i Stockholms fondbörs får erlägga till bestridande af omkostnaderna för fondbörsen.
2) (förr) till 3, om en för anskaffande af medel till börsbyggnad i Stockholm under åren 17571837 upptagen afgift för alla varor som infördes till l. utfördes från Stockholm. NF 2: 1480 (1878).
(3) -AFTON. (förr) sällskapligt aftonsamkväm som ägde rum inom börsbyggnad. Thorild Bref 81 (1782).
-ARISTOKRATI. = -ADEL. Torpson Eur. 2: 483 (1896).
-ARTIKEL. vara med hvilken handlas å börs. 2NF 26: 530 (1917).
(3) -ASSEMBLÉ. (numera knappast br.) festlig (dans)tillställning som äger rum inom börsbyggnad. Kellgren 3: 198 (1792).
-AUKTION. auktion som förrättas på börs; särsk. om offentlig auktion å fondpapper. ÖfvståthEmbKungör. 22/5 1828, s. 3.
(3) -BAL. Wetterbergh Altart. 128 (1848). Kindblad (1870).
-BARON. (föga br.) = -FURSTE. SDS 1898, nr 374, s. 1.
(jfr 3) -BYGGNAD.
-CHEF. vid börs anställd chef; särsk. sedan 1917 benämning på den person som å börsstyrelsens vägnar utöfvar den dagliga ledningen o. förvaltningen af Stockholms fondbörs; jfr -DIREKTÖR. Belfrage SthmFondb. 127 (1917).
(2) -DAG. dag på hvilken börs hålles. Nordforss (1805). SydsvD 1870, nr 1, s. 3.
(2) -DAGS, adv. Jag tror det är börsdags. Blanche Tafl. 1: 450 (1845).
-DIREKTÖR. = -CHEF. Belfrage SthmFondb. 143 (1917).
-FURSTE. person som intager en ledande ställning inom börsvärlden; jfr -BARON, -MAGNAT, -MATADOR, -PRINS. Samtiden 1874, s. 230.
-FÖRENING. sammanslutning för hållande af börs. Thomée IllSv. 57 (1866). Belfrage SthmFondb. 1917—1918 15 (1918).
-FÖRHANDLING. särsk.: förhandling på fondbörs. Belfrage SthmFondb. 129 (1917).
(jfr 3) -HUS.
-JOBBARE. (hvard.) person som bedrifver börsspel. SvD 1898, nr 45, s. 1.
(3) -KAFFEHUS. (†) kafélokal inom börsbyggnad. DA 1824, nr 11, s. 4.
-KOMMITTERAD, p. adj. i pl., om en af Handels- o. sjöfartsnämnden i Stockholm utsedd korporation som under åren 18671920 utöfvade ledningen af börsen därstädes. AB(L) 1895, nr 280, s. 4.
-KUPP. Janson CostaN 2: 189 (1910).
-KURS. på börsen satt kurs (på värdepapper o. d.). Palmblad Norige 188 (1846).
(3) -KÄLLARE. (förr) inom börsbyggnad befintlig restaurang. AB 1865, nr 31, s. 1. Bredvid .. (den s. k. nedre börssalen i Stockholms börshus) finnas (bl. a.) en restaurang, återstod af den gamla börskällaren. 2NF 34: 945 (1923).
-LEDARE. särsk.: person som förrättar uppropen å Stockholms fondbörs. Belfrage SthmFondb. 55 (1917).
-LISTA. lista öfver på fondbörs satta kurser på värdepapper. Belfrage SthmFondb. 63 (1917).
-MATADOR. = -FURSTE. Kaufmann Frankr. 330 (1883).
-MEDLEM~02 l. ~20. särsk.: auktoriserad deltagare i fondbörs. Belfrage SthmFondb. 119 (1917).
-MÄKLARE. person som yrkesmässigt förmedlar börsaffärer. Crusenstolpe Medalj. 378 (1861).
-NOTERA. å börs bestämma kurs på (värdepapper o. d.); i sht i p. pf. Börsnoterade bankpapper. Belfrage SthmFondb. 195 (1917). SvD 1917, nr 22, s. 10. bildl. Snart börjar ni väl börsnotera sanningarna! Siwertz Eld. 319 (1916).
-NOTERING. jfr -NOTERA; särsk. konkret: meddelande om börskurs. Berndtson (1880). Lundin NSthm 413 (1888).
-NYHET~02 l. ~20. särsk. (†) om sådan oriktig underrättelse som utsprides för att påverka kurserna på börsen. Handeln, som i dessa rykten icke ser annat än bourse-nyheter. DA 1808, nr 12, s. 2.
-OMBUD~02 l. ~20. särsk.: person som på fondbörs representerar börsmedlem. Belfrage SthmFondb. 119 (1917).
-OMSÄTTNING~020. omsättning (af vara, värdepapper l. dyl.) å börs. AB 1897, nr 2, s. 3.
-ORDNING. För varje fondbörs skall finnas en av Konungen fastställd börsordning. SFS 1919, s. 460.
-ORT. ort på hvilken börs finnes; jfr -PLATS 1. Hamilton Statsregl. f. krigstid 15 (1900).
-PLATS.
1) = -ORT. Hagberg Shaksp. 12: 401 (1851). De europeiska börsplatserna. AB 1890, nr 7, s. 2. Berlin är .. Tysklands viktigaste börsplats. Rönnholm EkonGeogr. 123 (1907).
2) plats ss. börsmedlem. Sedan .. (N. N.) avgått som stadsmäklare, har hans börsplats öfverflyttats på (N. N). Belfrage SthmFondb. 262 (1917).
-PROTOKOLL. särsk.: på fondbörs fördt protokoll öfver köp- o. säljkurser samt öfver samtliga gjorda afslut. Belfrage SthmFondb. 146 (1917).
-RYKTE. rykte som cirkulerar på börsen. Börsrykten hafva ofta ingen annan grund än fondspelets beräkningar. Dalin (1851).
-RÄTT. (†) rätt att deltaga i handeln på börs. (Växelgäldenär, som ej i tid betalt växel) måste .. strax för Rätten ställa Löffte för sigh om betalningen, eller elliest förklaras Bancorutto, och altså icke niuta Beurse-Rätt. Risingh Kiöph. 75 (1669).
-SAL.
1) till 2: sal i hvilken börs hålles l. brukar hållas. Dalin (1851). jfr: På alla större hotell (i Amerika) finns det en liten börssal, där kurserna noteras på en stor tavla. Cederschiöld Manh. 138 (1916).
2) till 3: sal i börsbyggnad. GT 1788, nr 148, s. 2.
-SPEKULANT. person som bedrifver börsspekulatoner. —
-SPEKULATION. affärsspekulation som göres på börs. Norström Masskult. 115 (1910). jfr: (De Morny) såg i hela statshvälfningen (1851) endast en börsspekulation, och som sådan behandlade han den också. Crusenstolpe Medalj. 378 (1861).
-SPEL. särsk. i fråga om affärer som bl. till formen innebära köp l. försäljning, men i verkligheten endast afse möjlighet till vinst gm kursens stigande l. fallande. Dalin (1851).
-SPELARE. (ngt hvard.) person som bedrifver börsspel. Jungberg (1873).
-STYRELSE. Börsstyrelsen handhar ledningen av fondbörsens verksamhet. SFS 1919, s. 461.
-TID.
1) (†) till 1: förfallotid för inlösande af växel å börs. OxBr. 11: 474 (1632).
2) till 2: tid (på dagen) då börs hålles. Under börstidens lopp inträdde .. en .. utpräglad realisationslust för bergverkspapper. AB 1890, nr 15, s. 4.
-TIMME. (numera knappast br.) = -TID 2. FörordnVexelhandeln 1798, § 3. Hedenstierna FruW. 203 (1890).
-UPPROP~02. offentlig förhandling på fondbörs, hvarvid afslut o. noteringar ske. Belfrage SthmFondb. 157 (1917; cit fr. 1915).
(1 o. 3) -VAKTMÄSTARE~0200. GT 1788, nr 148, s. 4.
-VINGLARE. (numera mindre br.) Dalin (1851). Östergren (1917).
-VINGLERI1004 l. 3~002. (numera mindre br.) Dalin (1851). Östergren (1917).
-VÄRLD. i sg. best.: sammanfattningen af de personer som drifva affärer på börsen. —
-VÄSEN l. -VÄSENDE. Huset Rothschilds stora finansiella och äfven politiska betydelse har framför allt berott på dess verksamhet som förmedlare af statslån, hvarigenom det också väsentligt bidragit till börsväsendets utveckling. 2NF 23: 1005 (1915).
Spoiler title
Spoiler content