SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
BASICITET ba1sisite4t l. bas1-, l. 0104, r.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. basicität, eng. basicity, fr. basicité]
— jfr BASISKHET.
1) kem. (syras) förmåga att mätta baser o. med baser gifva salter (beroende på antalet väteatomer som den kan utbyta mot en positiv radikal). Man säger, att en syras basicitet är 1, eller att en syra är en-basisk, om en molekyl af syran kan mätta blott en enda molekyl af en ensyrig bas. P. T. Cleve i NF (1876). Rosenberg Oorg. kemi 90 (1888). Inom organiska kemien skiljer man skarpt mellan en syras atomighet och basicitet. Widman Org. kemi 32 (1895). — jfr POLY-BASICITET.
2) miner., tekn. egenskap(en) att vara basisk (se d. o. 2 b β). Basiciteten är mindre midt i kakan än vid ytan, .. (dvs. kakan) är surare i midten än vid ytan. A. Larson i Tekn. tidskr. 1893, A. K. s. 47 (om kaka af svafvelsyrad lerjord).
Spoiler title
Spoiler content