konst. adj. till BASILIKA, sbst.1 2:med grundplanet långsträckt (jfr CENTRAL-BYGGNAD) o. det mellersta skeppet betydligt högre än sidoskeppen (jfr HALL-BYGGNAD). En treskeppig basilikal (hög-)byggnad. E. Wrangel i Ant. tidskr. XV. 1: 38(1897). Halmstads basilikalt anlagda stadskyrka. Dens. Därs. 46. Det basilikala eller högbyggnadssystemet. Dens. Därs. 61.
