BASILIKA basi3lika2 l. 0400 (basi´lika Weste; bàs`ilika Almqvist), sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er O. Petri P. Eliæ h 2 a(1527)).
Etymologi
[jfr t. basilika, fr. basilique, af lat. basilica, gr. βασιλική (näml. οἰκία l. στοά), adj. (i f.) till βασιλεύς, konung; jfr det föreg. o. de fyra följ. orden]
eg.: kunglig boning l. pelarsal, konungapalats. jfr: Himlens vindar slå sin samklang i / de lätta hvalfven af basilikan. / Ty en basilika, en kungabyggnad / är samhällslifvet dock till slut ibland er. Tegnér 2: 177(1839).
1) ett slags praktbyggnad hos romarna, afsedd till domstolsförhandlingar l. affärsverksamhet. Conv.-lex.(1821). Romerska torget, den heliga vägen och de der varande templens och basilikornas pelargångar. Rydberg Sägn. 27(1874, 1884). Man fann en sådan (lämplig förebild till kristna församlingshus) i den s. k. basilikan, i hvilken Romarne plägade uppgöra affärer och skipa lag. Hildebrand Kyrkl. k. 6(1875). (Efter år 150 f. Kr. erhöllo) basilikorna .. sin utbildning. Dessa bygnader voro af långsträckt fyrhörnig grundform, och det bredare midtrummet omgafs af pelarsalar i tvenne våningar. Eichhorn Konst. hist. 30(1881).
2) [jfr ex. från Hildebrand under 1] benämning på de gammalkristna o. en särskild klass af de medeltida kyrkbyggnaderna; jfr BASILIKAL.Martyrier eller basilicer som the (äldre kristna) theres tempel kallade. O. Petri P. Eliæ h 2 a(1527). Wirsén N. dikt. 58(1880). Den gammalkristna basilikan med dess af flatt bjälktak eller öppen takstol förenade väggar. Nyblom i 3 SAH 8: 353(1893).
-TAK~2. Basiliketak består af bjelkar eller sparrar med brädbeklädnad. Brunius Sk. k. 694(1850). Husaby och Skälfvums kyrkor .. hade .. aflångt skepp med basiliketak af trä. Uppf. b. 1: 322(1898).
