SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1900  
BASILIKA basi3lika2 l. 0400 (basi´lika Weste; bàs`ilika Almqvist), sbst.1, r. l. f.; best. -an; pl. -or ((†) -er O. Petri P. Eliæ h 2 a (1527)).
Etymologi
[jfr t. basilika, fr. basilique, af lat. basilica, gr. βασιλική (näml. οἰκία l. στοά), adj. (i f.) till βασιλεύς, konung; jfr det föreg. o. de fyra följ. orden]
eg.: kunglig boning l. pelarsal, konungapalats. jfr: Himlens vindar slå sin samklang i / de lätta hvalfven af basilikan. / Ty en basilika, en kungabyggnad / är samhällslifvet dock till slut ibland er. Tegnér 2: 177 (1839).
1) ett slags praktbyggnad hos romarna, afsedd till domstolsförhandlingar l. affärsverksamhet. Conv.-lex. (1821). Romerska torget, den heliga vägen och de der varande templens och basilikornas pelargångar. Rydberg Sägn. 27 (1874, 1884). Man fann en sådan (lämplig förebild till kristna församlingshus) i den s. k. basilikan, i hvilken Romarne plägade uppgöra affärer och skipa lag. Hildebrand Kyrkl. k. 6 (1875). (Efter år 150 f. Kr. erhöllo) basilikorna .. sin utbildning. Dessa bygnader voro af långsträckt fyrhörnig grundform, och det bredare midtrummet omgafs af pelarsalar i tvenne våningar. Eichhorn Konst. hist. 30 (1881).
2) [jfr ex. från Hildebrand under 1] benämning på de gammalkristna o. en särskild klass af de medeltida kyrkbyggnaderna; jfr BASILIKAL. Martyrier eller basilicer som the (äldre kristna) theres tempel kallade. O. Petri P. Eliæ h 2 a (1527). Wirsén N. dikt. 58 (1880). Den gammalkristna basilikan med dess af flatt bjälktak eller öppen takstol förenade väggar. Nyblom i 3 SAH 8: 353 (1893).
Ssgr: BASILIKE-, äfv. BASILIKA-0300~ l. BASILIK-BYGGNAD030~20. Brunius Metr. 525 (1854). NF 2: 33 (1876: basilika-).
-STIL~2. Byggd i basilika-stil. NF 2: 34 (1876).
-TAK~2. Basiliketak består af bjelkar eller sparrar med brädbeklädnad. Brunius Sk. k. 694 (1850). Husaby och Skälfvums kyrkor .. hade .. aflångt skepp med basiliketak af trä. Uppf. b. 1: 322 (1898).
Spoiler title
Spoiler content