BASTILJ bastil4j, r. (f. G. Dalin(1871); m. Wenström(1891)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[af fr. bastille; jfr ä. it. o. mlat. bastire, bygga, fr. bâtir; jfr äfv. BASTIONo. PASTEJ, sbst.2]
benämning på en till år 1789 ss. (stats)fängelse använd fästning i Paris; i utvidgad anv.: fängelse, statsfängelse; i sht med tanke på att fångarna där äro offer för despoters tyranni. Bastille, ett torn hvarest fångar sättias. Biurman Brefst. 110(1729). En verld (näml. teatern), der bastiljer försvinna vid minsta ljud af siffletten. Leopold 3: 433(1797, 1816). I bastiljen uppå Kreta (dvs. Labyrinten) / Dedalus var innelyckt. A. G. Silfverstolpe Skald. 309(1801, 1814). (Encyklopedisternas) kritik var en draksådd, som kunde blifva lika farlig för slotten som för bastiljerna. Levertin G. III 243(1894).
Ssg: BASTILJ-DAG(EN)03~2. benämning på den 14 juli, på hvilken dag i Frankrike en allmän nationalfest firas till minne af bastiljens stormande år 1789. Bastiljdagens firande i Malmö .. Hundrade årsdagen af Bastiljens stormande firades .. (den 14 juli) demonstrativt af socialisterna. AB 1889, nr 161, s. 2.
