SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BASTION bas1tiω4n, stundom bastjω4n (bastio´n Weste; ∪ — Snoilsky 1: 151 (1869)), r. l. m. (m. Sahlstedt, Dalin (1850), Lundell; f. Möller (1790), Wenström (1891)); best. -en, hvard. i mellersta Sv. äfv. =; pl. -er.
Etymologi
[jfr d., holl., t. o. eng. bastion, af fr. bastion, af it. bastione, af bastia, eg. pålverk (jfr PASTEJ, sbst.2); jfr äfv. BASTILJ]
bef. framskjutande del af fästningsvall, bestående af fyra linjer, hvilka med hvarandra bilda tre utgående vinklar. Gustaf II Adolf 258 (1621). Jag .. afstack den skantsen med 4 halfva Bastioner, som der sedan bygdes. Dahlberg Dagb. 41 (c. 1660). I äldre tiderne bygdes bastionerne mycket små. Lorentssen Fort. 13 (1737). I anseende til vallgången, delas bastionerne uti ihålige och massive. Därs. 17. Bastionerne utgjordes af sjelfständiga, femkantiga redutter. Mankell Fältsl. 149 (1857). Carlsvärd utgjordes af fem smala och spetsiga bastioner, hvilka sammanbundos med fem raka kurtiner. Brunius Gotl. k. 2: 121 (1865). Med sina torn, bastioner och palissaderade vallar ansågs det (dvs. Visborgs slott) under medeltiden för en af Nordens förnämsta fästningar. C. J. Bergman i VLS 28 (1884). — jfr HALF-, HÖRN-, MIDTEL-BASTION.
Ssgr: BASTIONS-BEFÄSTNING103~, stundom 03~020. G. Uggla i NF 3: 451 (1879). —
-FAS~2. [jfr fr. face] om en af en bastions två främre linjer. Smoll Fort. 17 (1693). O. A. Busch i NF 5: 627 (1882). —
-FLANK~2. om en af en bastions två bakre linjer. —
-FORM~2. (Gustafsburg var) en regulier sexhörning, bruten i bastionsform. H. Hamilton i VittAH 17: 306 (1839, 1846). Busch Fästn. 71 (1880, 1888). —
-FÄSTNING~20. bastionerad fästning. O. A. Busch i NF 5: 83 (1881). —
-PUNKT~2. (föga br.) = -SPETS. Smoll Fort. 38 (1693). Ehrensvärd Bomb. 3: 50 (1741). —
-RYGG~2. afstånd mellan bastionsflankernas inre ändar. Bastionsryggen (bör) vara så bred, att sambandet med det inre af fästningen blir beqvämt. Hazelius Bef. 239 (1836, 1864). —
-SPETS~2. punkt där bastionsfaser råkas; jfr -PUNKT. H. Hamilton i VittAH 17: 307 (1839, 1846). —
-SYSTEM~02. befästningssystem där fästningens hufvudvall är bastionerad. G. Uggla i NF 2: 48 (1876). Bastionssystemet .. motsvarar visserligen icke i sin gamla form nutidens fordringar på en god fästning. Busch Fästn. 18 (1880, 1888). —
-VINKEL~20. vinkel bildad af en bastions faser. Bastions-Vinkelen .. får icke vara under 60 grader. Lorentssen Fort. 26 (1737). G. Uggla i NF 2: 48 (1876).
Spoiler title
Spoiler content