SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1901  
BATTEMANG bat1emaŋ4, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Ordformer
(fordom alltid, ännu ofta skrifvet battement)
Etymologi
[jfr t. battement, af fr. battement, af battre (se BATTERA)]
1) fäkt. = BATTUT 1. Angreppet på vapnet bör i detta läge (dvs. centralgard) ske med en kraftig strykning af egen klingas styrka (dvs. inre halfva) mot fiendtliga klingans svaga (dvs. yttre halfva) (battement, battut). Nyblæus Fäktl. 50 (1876).
2) dans. motsv. BATTERA 2 c. (Frackskörten) flögo högt vid minsta battemang. Sehlstedt 1: 77 (1844, 1861). Härefter vidtog inföningen i .. chasséer, glisséer m. m. ända till enkla och dubbla battementer och deras användande i sammansatta steg. Lovén Folkl. 90 (1847). Rydberg Vigg 16 (1875, 1883).
Spoiler title