publicerad: 1901
BEBREFVA bebre4va, i Sveal. äfv. 032 (jfr bebre´fvad Weste), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Lind (1749), Dähnert (1784)), BEBREFNING (se d. o.).
1) [jfr motsv. anv. i fsv., fd., d., mnt. o. holl.] (numera föga br.) gm skriftlig handling l. dokument stadfästa l. bekräfta (förbund, försäkran o. d.). G. I:s reg. 1: 21 (1521). Thet forbundt och godha naborscap .. (som dessa tre) riichen emellem stadtfesth och bebreffuith ære. Därs. 3: 71 (1526). Then försäckringh henne aff Konungenom bebreffuat war. Svart G. I 11 (1561). Under försäkran, som .. af .. Konung Carl Gustaf utgafs ock bebrefvades samt med skriftelig Eed bestyrktes. 2 RARP I. 1: 59 (1719). Ett formligt bebrefvadt och besegladt förbundsfördrag. SD(L) 1898, nr 1, s. 5.
2) [jfr motsv. anv. i fsv., fd., d., mnt. o. holl.] (†) gifva (ngn) bref på (ngt), gm skriftlig handling tillförsäkra (ngn ngt). G. I:s reg. 1: 29 (1521). Wasilie Iwanowitz .. hafwer vplåtit och bebrefwat .. Sweriges Chrono .. Kexholm medh thesz Lähn. Fredsfördr. i Stålbova 1617, mom. 11. Hyttan .. hvilket hemman K. M:t hafver .. bebrefvat välbördige doktor Durietz. Lindberg Karlskoga 188 (i handl. fr. 1675). Spole Almanach 1700.
3) [jfr sv. dial. bebrevad] (numera föga br.) förse l. begåfva (ngn) med bref l. diplom l. skriftlig försäkran l. skriftligt intyg, i p. pf. stundom: dokumenterad. Effter som huar och en .. är .. aff oss beskeddh (dvs. försedd med intyg) och bebrefuat. Civ. instr. 18 (1594). Den offentliga undervisningen på gymnasium .. måste fulländas genom privat lärokurs vid akademien, .. huru bebrefvad man också kommit till högskolan. Tegnér 3: 398 (1837). — särsk. med prepositionsuttr. för den sak som den skriftliga handlingen afser: gifva (ngn) l. förse (ngn) med bref l. diplom på l. skriftlig försäkran om ngt.
a) med prep. med. Hwarföre wele wij nu här medh .. hafwe priwilegierat, benådat och bebrefwat .. wårt .. Ridderskap och Adel .. medh effterföliande Frijheeter. Adelspriv. 10 Jan. 1612, s. A 2 b. Hs. Sahl. Kongl. May:tt .. hafwer .. bebrefwat Hennes May:tt medh ett wiszt Lijffgedingh. Sv:s r:s ständers besl. 3 Nov. 1660, mom. 4. Bebrefvandet med sköld och hjelm blef under 15:de århundradet en ganska vanlig sed. Forssell Hist. 1: 131 (1869). — i bild. Men Gudh slätt ingen har med sådan frijd bebrefvat. Rudeen Vitt. 289 (1691).
b) (†) med annan prep., i sht [jfr gifva bref på] på. The Lübeske trängde .. fast vppå .. at the .. på några Privilegier vthi Swerige måtte blifwa bebrefwade. Girs G. I 41 (c. 1630). Skulle nu E. K. M.t .. sigh låthe behaga att .. hålla oss wedh wåre privilegier .. och Oss deröfuer allernådigst bebrefwa. RARP 3: 393 (1644). Lik som någon vor' bebrefva / Til at evigt der (dvs. på jorden) få blij. Wexionius Vitt. 421 (1689). De 30000. daler, .. hvarpå hon var bebrefvad. Dalin Hist. III. 2: 303 (1762). — i bild. Om wi med honom dö, få wi med honom lefwa, / Därpå wil Skrifften osz rätt krafftelig' bebrefwa. Lybecker 31 (c. 1715).
Spoiler title
Spoiler content