SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEDIKA, v. -ade.
Etymologi
[af BE- o. DIKA l. DIKE (se BE- II 1 d anm.)]
(†) förse med diken. Bedikade Länder i Holland. Risingh Landb. 15 (1671). Åkren (bör) wedh nedringen (dvs. på de sidländta ställena) wäl bedijkas. Därs. 18. Anm. I det första språkprofvet motsvarar bedika möjl. holl. bedijken, gm dammar skydda mot öfversvämning.
Spoiler title
Spoiler content