BEDRYPA bedry4pa l. 032, v.; med afs. på böjningen se DRYPA.
Etymologi
[af BE-o. DRYPA;jfr de etymologiskt ej identiska ä. d. bedryppe, mnt. bedropen, t. beträufe(l)n]
(enst.) i förb. bedrypa med ngt, drypa ngt på. Then stek, som tidt bedryps med smör, måst ju bli feter. Reg. horol. 26(1745; med afs. på tjänstemän som blifva rika gm mutor o. d.).
