publicerad: 1901
BEDRÄGLIG bedrä4glig, i Sveal. äfv. 032 (bedr`äglig Almqvist), adj. -are. adv. -GELIG (†, O. Martini Pred. C 3 a (1606)), -G(E)LIGA (†, G. I:s reg. 8: 29 (1532), Lex. Linc. (1640, under dolose), Serenius (1734, under cheat) m. fl.), -GELIGEN (†, G. I:s reg. 14: 86 (1542), Lex. Linc. (1640, under manticulor), Botin Hist. 1: 272 (1789) m. fl.) o. -GLIGEN (Verelius Ind. 72 (1681) osv.), -GLIGT.
Ordformer
(bedräg(h)elig(h) 2 Kor. 11: 13 (NT 1526), Weste (1807: bedrä´gelig), Atterbom LÖ 1: 83 (1824, 1854; i vers) m. fl. bedräglig Verelius Ind. 72 (1681), Nordenflycht QT 1744, s. 25, osv. bedreg(h)elig G. I:s reg. 4: 20 (1527), 12: 112 (1538) m. fl.; bedregeligen (adv.) G. I:s reg. 14: 86 (1542). bedrag(h)elig(h) O. Petri P. Eliæ B 4 b (1527), G. I:s reg. 10: 122 (1535), Helsingius (1587). bedraglig Arvidi 42 (1651))
Etymologi
[med anslutning till BEDRAGA (bedräga) bildadt, liksom ä. d. bedrægelig (d. bedragelig), efter mnt. bedrechlik; jfr holl. bedrieglijk, t. betrüglich; jfr BEDRAGA, v.3, BEDRÄGERI]
1) svekfull (i sht i ekonomiska förhållanden), oärlig, falsk, osann, lögnaktig; jfr BEDRAGA, v.3 (i sht 1), BEDRÄGERI 1. Bedräglig konkurs. Bedrägligt förfarande mot borgenärer. Bedrägliga uppgifter. I bedrägligt syfte. Sådana falska Apostlar och bedrägheliga arbetare tagha sigh vppå Christi Apostlers persona. 2 Kor. 11: 13 (NT 1526); jfr 2. Wlff scriffuere .. forclarer sine forrätlige (dvs. förrädiska) handlinger, med monge lygnacktige och bedragelige ord. G. I:s reg. 10: 122 (1535). Man skal icke finna någhon bedrägheligh tungo j theras munn. Sef. 3: 13 (Bib. 1541). Brandenburgern spelte under itt täcke medh fienden .. och handlade medh K. M:t på alla sätt bedrägeligen. RARP 6: 290 (1658). Aff Naturen (äro siameserna) .. heelt bedräg- och beswijkelige. Siam 40 (1675). HB 16: 4 (Lag 1734). Bedrägeliga löfften. Nordberg 1: 280 (1740). Til at förekomma falskt ock bedrägeligit arbete, hos the handtvärkare, hvilkas arbeten lätteligen förfalskas kunna. Nehrman Inl. t. jur. cr. 369 (1756). Försumlig eller bedräglig i sitt arbete. Lindblom Kat. nr 77 (1811). I tobakspackor träffas stundom hvarjehanda blad af andra växter bedrägligt inblandade. O. T. Sandahl i NF 16: 426 (1892). Betrygga kreditgifvares rätt mot försumliga, tredskande och bedrägliga gäldenärer. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 288 (1893).
2) som ej är hvad han (osv.) förefaller l. gifver sig ut för att vara, som ej motsvarar ens förväntningar, förvillande, vilseledande, missledande, falsk, gäckande, illusorisk, opålitlig; jfr BEDRAGA, v.3 3, BEDRÄGERI 2. O. Petri Klost. D 2 a (1528). Patriarcharnas och Apostlarnas Lära haffwer waret oreen och bedrägeligh (om dyr tid framkallas af falsk lära). Phrygius Föret. 30 (1620). Lyckon är ostadig och bedrägligh. Fosz 163 (1621). Vtwertes krus, sminck och fagert bedrägeligit sken. Swedberg Schibb. c 2 b (1716). Dröm bedrägelig är, som strömen han hastliga bortfar. Nicander Minnes-sann. 9 (1769). Bedrägeliga hopp, som fåfängt smickrat mig! Kellgren 1: 217 (1785). Hoppets rosor, / de röda, de bedrägliga, ha vissnat. Tegnér 2: 445 (1815). Linné, som klart insåg, huru bedrägligt yttre utseendet var. Fries Utfl. 2: 208 (1852). Fåfänga förhoppning! Bedrägliga synvilla! .. Det var en så kallad hägring. Läseb. f. folksk. 799 (1868, 1892). (Den febersjuka) såg bedrägligt ung och liffull ut. Edgren Ur lifvet 1: 306 (1883). Från de egna, bedrägliga minnesintrycken måste vi vädja till historiens dom. E. H. Tegnér i 3 SAH 5: 4 (1890). Den ogudaktige gör en bedräglig vinst, men den som utsår rättfärdighet, han får en säker lön. Ordspr. 11: 18 (öfv. 1897). — [jfr t. trugschluss, it. cadenza d'inganno] tonk. Bedräglig(t) slut l. kadens, slutfall som ej sker i hufvudtonen. De afbrutna (kadenserna) sätta gehöret i väntan af slutfall i Hufvudton, då detta likväl sker i en annan, t. ex. i Sexten .. (.. bedräglig Kadans). Mecklin För beg. i tonk. 48 (1802). Wegelius Musikl. 1: 90 (1888).
Spoiler title
Spoiler content