BEFARENHET befa4ren~he1t, äfv. (i sht i Sveal.) 030~2, r. l. f.; best. -en.
nästan bl. till BEFAREN 2 a, om sjöman: egenskap(en) att vara befaren. Hvarje Båtsman .. bör .. vara försedd med en förhållnings bok; hvaraf dess kundskap och befarenhet .. inhämtas. Regl. f. fl. 1788, s. 8. Befarenhet och undergångne examina. SFS 1841, nr 43, form. 3. Hvar man erhölle .. månadshyra efter duglighet och befarenhet under krigstid på kronans skepp. Oscar II i VittAH 22: 33 (1859).
Ssgr: BEFARENHETS-PENNINGAR0300~200, pl. (fordom) om ett tillägg i aflöning hvilket bestods sjömän under sjöexpeditioner för visad skicklighet (jfr Sjöart. 1685, art. 42); jfr UPPMUNTRINGS-PENNINGAR. Gynther Förf. 9: 207 (se BEFAREN 2 a). —
-RULLA~20. förteckning (på sjömän) med uppgift om (dessas) befarenhet. Namn- och befarenhetsrullor öfver städernas sjömanskap. FFS 1869, nr 15, s. 13.
