SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEFLÄCKELSE befläk4else, i Sveal. äfv. 0302 (beflä´ckelse Weste; befl`äkkälse Almqvist), r. l. f. (f. Lind (1749), Lundell; m. Weste, Almqvist); best. -en; pl. -er (Rudin 2 Evigh. 1: 281 (1887), NF 15: 1344 (1891)).
vbalsbst. till föreg. Lind (1738). jfr SJÄLF-BEFLÄCKELSE. — konkretare:
1) (numera knappast br.) till BEFLÄCKA 1. Almqvist (1842).
2) (mindre br.) till BEFLÄCKA 2. Almqvist (1842). Fly allt slags befläckelse och orättfärdighet. Dalin (1850). Efter vissa befläckelser var man (hos judarna) oren i sju dagar. NF 15: 1344 (1891).
Spoiler title
Spoiler content