publicerad: 1901
BEFRUKTA (befru´kta Weste; befrùkkta Almqvist), v.2 -ade. vbalsbst. -AN (G. I:s reg. 6: 259 (1529), Swedberg Amer. 3 (1732) m. fl.), -ANDE, -ELSE (G. I:s reg. 7: 511 (1530: -ilse)).
Ordformer
Etymologi
[fsv. befrukta, befrykta; jfr d. befrygte, ä. d. befrugte, mnt. bevruchten, t. befürchten; se BE- o. FRUKTA]
(†) vara rädd för, frukta.
1) tr. o. intr.
a) [jfr fsv. ten som befructer at blifwe borttagen samt motsv. anv. i mnt. o. t.] = BEFARA, v.1 1 a. Befruchtandes at the (dvs. Sturens änka o. barn) äre döde. G. I:s reg. 1: 23 (1521). Han befruchtadhe, at Jonathas måtte .. dragha emoot honom. 1 Mack. 12: 40 (Bib. 1541). Som jag befrucktar i längden något klander. Columbus Ordesk. 2 (1678). Införsslen af desse ofvannämde kostbarare (viner) .. befrucktas (mera) till- än aftaga. 2 RARP 5: 500 (1727). Hälst hade de tagit afträde, der de ej befruktat Konungens onåd. Celsius G. I 318 (1746, 1792). Höbrist .. står at befruktas. Berch Hush. 176 (1747). Han befrugtade at blifva uptäckt. Törngrenska målet 68 (1801). Nu är väl till befruktandes, att regeringen icke .. eger nog beslutsamhet att anfalla och öfvervinna alla hinder. Tiden 1848, nr 155, s. 3. — särsk.
α) [jfr ä. d. den ny befryctende krig] i p. pr. med passiv bet. Med tesse gruffuelighe .. eedher haffuer han (dvs. djäfvulen) så fått öffuerhandena, at nogh befructande är, at man med predikan fögho vthretta skal. O. Petri Ed. C 1 b (1539). RARP 1: 104 (1629). Vti befrucktande och öfverhängande Farligheter. Rüdling Suppl. 63 (1740).
β) bestämdt af att-sats med pleonastiskt icke. Tå är thet tilbefruchtandes at menniskian icke faller vthi watusiwkon. B. Olavi 145 b (1578).
γ) [jfr mnt. he bevruchtede nemandes] intr., med prep. för (ngn gg af). Girs E. XIV 100 (c. 1630). Befruchtandes .. aff een Belägring. N. Av. 19 Maj 1658, s. 6. Wi .. hafwom ei at befruchta för en nådig Öfwerhets onåd. Sahlstedt Hofart. 124 (1720).
b) [jfr mnt. he was bevruchtet] i fråga om fruktan l. rädsla för ngn person l. sak; jfr BEFARA, v.1 1 b. När the (dvs. moskoviterna) hota .. (och) pocka .., är medh them mindre fahra, oc stå intet så mykit til at befruchta som eliest. Petreius Beskr. 2: 78 (1614). (De tre nordiska rikena) skulle .. af hela Europen blifva befruktade, så länge de voro uti en kropp. Celsius G. I 53 (1746, 1792). (Tigern är en) befruktad Åbo af hela landsträckan alt ifrån Caspiska hafvet genom Indien ända til China. Svartz Præs. i VetA 1797, s. 20.
c) i fråga om fruktan för att göra ngt: draga sig för, draga i betänkande (jfr 2 c). En then ther .. befruchtar at gifwa sigh i wederwärdigheet, .. han kommer ganska sällan til högt stånd. Fosz 149 (1621).
d) misströsta, vara oviss om, (be)tvifla. Man befruchtade om hans (dvs. den sjukes) Lijf. I. Erici 1: 190 (c. 1640). Finner man någon (svag bi-)Stock, .. och man befruchtar om han kan sigh fram föda. Dens. 2: 112.
2) [jfr FRUKTA (sig), BEFARA (sig)] refl.
a) [jfr fsv. befrycktendis oss koma j större fordarff samt motsv. anv. i d., mnt. o. t.] = 1 a. Befrycthe wj oss ath thet ecke will gripa nogen godh endha. G. I:s reg. 3: 176 (1526). Iagh befruchtar migh, at iagh må warda giffuin the Judar j hender. Jer. 38: 19 (Bib. 1541). Man befruchtade sigh thet Skeppen skulle stöta på hwar andra. Schroderus Liv. 361 (1626). Muræus Föret. A 3 a (1648). — särsk. [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt. o. t.] med prep. (jfr 1 a γ). Någonn skalker och siöröffuere .., för (dvs. på grund af) huars anfalle och öffueruelle the befruchta sigh påå skadhe till Skip, godz och personer. G. I:s reg. 2: 264 (1525). (De) befruchta .. sigh för ingen skadha. Vish. 14: 29 (Bib. 1541). OSPT 1687, nr 2, s. 2. (Det) var ett så förskräckeligit Tor-Dön öfver Stockholm, at sig alla Stadsens Invånare för en total Vndergång befruchtade. Rüdling Suppl. 340 (1740).
b) [jfr motsv. anv. i ä. d., mnt. o. t.] hysa fruktan (för ngn l. ngt) (jfr 1 b). The befruchtade sigh alle .. / För konung Nebucadnezor och hans store macht. Holof. 9 (c. 1580). Den bister ähr, befruchtar / Sigh ey för faarligheet. U. Hiärne Vitt. 110 (1665). Serenius (1741). — särsk. [jfr motsv. anv. i mnt. o. t.] abs.: sväfva i fruktan. Then fruchten aff them (dvs. af träd som i sina håligheter gömma björnar o. ulfvar) nyttia wil, han moste wara wäl bewäpnat .., och ther til altidh befruchta sigh. Fosz 232 (1621).
c) = 1 c. Ingen Prest bör befruchta sigh tiltala vppenbara syndare, fast the äre vthi folkz anseande. Baazius Upp. E 2 a (1629).
Spoiler title
Spoiler content