SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1901  
BEGLO beglω4, v. -r, -dde, -tt, -dd. vbalsbst. -ENDE.
Etymologi
[af BE- II 1 b o. GLO; jfr d. beglo]
(i sht skämts., mindre br.) glo på, se stint på, begapa. Deleen (1836, under beglotzen). Från fröknarnas fönster stint beglodd, / Den svarte löparn med bref är betrodd / Af polske titel-monarken. Snoilsky 4: 30 (1887).
Spoiler title
Spoiler content