SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BELEFNING, f.
Etymologi
[fsv. belefning efter mnt. belevinge]
(†) vbalsbst. till BELEFVA, v.2
1) till BELEFVA, v.2 1. — särsk. konkretare: beviljad skatt l. gärd, bevillning. Att samma wälwillige belefningh icke så hastigt kan vttgå eller jnsamblas. RARP 3: 84 (1638).
2) till BELEFVA, v.2 2; konkretare: beslut; bestämmelse. Then Skadha Söffuerin Norby, öffuer Recessens Beleeffning giort haffuer. G. I:s reg. 5: 129 (1528). Icke tilstedhia at emoth thetta wår bodh och beleffning handlat warder. Därs. 8: 130 (1532).
Spoiler title
Spoiler content