[sannol. under påverkan af BEPLIKTA, v.1, bildadt till BEPLIKTAREl. ock efter ett icke uppvisadt mnt. biplichten (jfr biplichter under följ.); jfr t. beipflichten (ej så tidigt uppvisadt som beipflichter) samt sidoformen BIPLIKTA;se BE-o. PLIKTA]
a) sluta sig till, stödja, bistå. Men huad (dvs. om) the lybbesche icke wille .. giöra såsom konung Giöstaff wille haffua, tå wille konung Christian aff Danmarck beplichta konung Giöstaff och Suerigis ricke. Brahe Kr. 18(c. 1585).
b) förbinda sig att tjäna (ngn), svära (ngn) trohetsed; jfr BEPLIKTA, v.1 a.(K. o. T.) som .. honom (dvs. Ivan Vasiljevitsch) tiente .. oc honom på thetta sättet swore och beplichtade, som här effterfölier. Petreius Beskr. 2: 40(1614).
c) hålla sig till, ej afvika från. Rijkzens Historicus .. skall .. referera in Annales hwadh som åhrligen sig tilldrager .. och dett fliteligen notera vthur siälffue acterne, så att han inthet annat än siälffue sanningen beplichtar. Civ. instr. 317(1626).
d) i p. pf. i adj. anv.: som håller sig till, hängifven. I så måtto, skulle Menniskian wara Gudhi aldeles vndergifwen och beplichtat. Muræus 1: 5(1648).
