SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEPÄRLAD bepæ4rlad l. 032, p. adj.
Etymologi
[jfr holl. bepareld, t. beperlt; se BE- II 1 d o. PÄRLA, sbst.]
(enst.) pärlstänkt. Hoppet, som satt sig i ringen, / På bålens beperlade rand. Franzén Skald. 4: 413 (1796, 1832).
Spoiler title
Spoiler content