SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
BEPUSTA bepus4ta l. 4s-, l. 032, v. -ade.
Etymologi
[af BE- o. PUSTA]
(tillfällig bildning) pusta l. blåsa på. Tron J (vindar), att en dylik / Hvitsippe-varelse (som en människa) kan härda ut / Att midt bland Er .. / Kringrytas och bepustas på engång / Af alla edra munnar? Atterbom 1: 49 (1824, 1854).
Spoiler title
Spoiler content