publicerad: 1903
BEREDA bere4da, i Sveal. äfv. 032 (bere´da Weste; berèda Almqvist), v. -er, -redde, -redt, -redd; se för öfr. REDA, v. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (se d. o.), -NING (se d. o.), -SEL (se d. o.); -ARE (se d. o.).
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] (i sht tekn.) med konkret obj. som betecknar råämne o. d. l. ngt redan mer l. mindre färdigt som man låter undergå en viss (teknisk) behandling: sätta i vederbörligt (slutgiltigt) l. för visst ändamål lämpligt skick; tillreda; preparera; stundom: (be)arbeta. Emedan där uppå icke ringa macht ligger, huru Vllen blifwer beredd och kardat. Stiernman Com. 4: 1203 (1688). Brännäsle stjelkarna kunna beredas såsom Lin och väfvas, til fint lärft. Rothof 70 (1762). Kalk .. Beredes til lut. Dens. 225. Té .. utgöres af de torkade och särskildt beredda bladen af tébusken. (Ekenberg o.) Landin 860 (1894). I Regnier-Siemens' ackumulatorer användas veckade blyblad, beredda enligt Plantés metod. 2 Uppf. b. 3: 102 (1897). — (†) Then ene (”afgudamakaren”) smidher iernet medh tång, arbetar thet j glödhenne, och beredher thet medh hammaren. Jes. 44: 12 (Bib. 1541; öfv. 1903: formar). För en gamul väria til at bereda (dvs. sätta i stånd, feja, upputsa) och vpstrykia (dvs. slipa) 9 öre 18 p(enninga)r. Skråordn. 330 (1574). — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i holl. o. t.] med afs. på kläde, väfnad o. d.; appretera. Cläde waskare, then ther cläde walkar, waskar och bereder. Var. rer. 14 (1538). Een alen bereet Engelsk. Stiernman Com. 1: 193 (1566). Därs. 3: 380 (1666). De flesta väfnader måste, sedan de lämnat väfstolen, underkastas åtskilliga efterarbeten (appreteras, beredas) för att framstå som fullfärdiga handelsvaror. 2 Uppf. b. 8: 340 (1900). — jfr KLÄDES-BEREDA.
b) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] med afs. på skinn l. hud: garfva; sämska (jfr 2 a). Beredda hudar. Skråordn. 330 (1574). En kiortel af een beredd Swinahudh. Petreius Beskr. 2: 124 (1614). Bromell Bergart. 27 (1730). Naturfolken (pläga) .. blott .. bereda hudarna på köttsidan, men låta hår och ull sitta qvar. Uppf. b. 5: 438 (1874). Sv:s land o. folk 741 (1901). — jfr PÄLS-BEREDD.
c) (†) tekn. med afs. på gevärspipa: slätfila. Bereda kallas vid Gevärs Factorier at fila Gevärspiporne jämna och räta utanpå. Rinman (1788).
d) [jfr motsv. anv. i holl.] tekn. med afs. på vin: klara, sköna. Bereda eller afdraga Viner. Rothof 661 (1762). De röda vinerna beredas med ägghvita eller gelatin, de hvita med husblås. Leufvenmark Vin. o. spir. 2: 106 (1870).
e) (i sht i skriftspr.) med afs. på föda l. födoämne: göra (mera) njutbar; tillaga, anrätta, tillreda (jfr 2 b). Var. rer. 25 (1538). Blomknåpparna (af kalfleka) outsprukna beredas til en salat lik Capris. Rothof 221 (1762). Om den (dvs. hummerrommen) beredes med smör. Hagdahl Kok. 213 (1879). Födan slukas (hos jägar- o. fiskarfolken) oftast rå, utan försök att bereda den vid elden. E. Svensén i Ekon. samh. 1: 38 (1891).
f) med afs. på jordmån, mark, åker o. d.: göra tjänlig för odling (l. färdig för sådd osv.); (be)arbeta. Harff til at vprijffua röter och bereeda iordena mz. Var. rer. 43 (1538). En godh wäl beredd grund och åker. Muræus 2: 175 (1648). Tessin Bref 1: 342 (1753). Medeltidens munkar hafva ej öfverträffats i konsten att bereda marken för fruktträdsodling. NF 16: 854 (1892). — bildl. (Adolf har) genom syndiga studier beredt sin själs jordmån till emottagande af afgrundens utsäde. Rydberg Frib. 191 (1857, 1866).
g) med afs. på väg (jfr 2 f): göra jämn(are) l. (mera) farbar, jämna, bana, förbättra.
α) (†) i eg. bet.: laga, iståndsätta. The wägher, som en swåår färd och reese gofwo, wordo förbättradhe och beredde. Schroderus Liv. 591 (1626).
β) (i sht i högre, särsk. religiös stil) mer l. mindre bildl.; ofta svårt att skilja från 2 f. Bereedher herrans wägh, görer hans stijghar retta. Mark. 1: 3 (NT 1526). Iagh wil vthsenda min Ängel, then ther wäghen för migh beredha skal. Mal. 3: 1 (Bib. 1541). Lycka ske Konungen! Herren hans vägar berede! Ps. 1819, 383: 6.
h) [jfr y. fsv. tog han till seeg then Camperman (ett fartyg) och lot bereden till syös. Bidr. t. Skand. hist. 5: 532 (1513)] (†) med afs. på krigsmakt, (krigs-)fartyg o. d.: (ut)rusta; armera. The hestar som till krijgh bereedde äro. Upp. 9: 7 (NT 1526; öfv. 1883: rustade till strid). Att han lather beredha alla the skwthor iagther och baathar som han kan wtöffuer komma. G. I:s reg. 3: 50 (1526). Epter .. folkit ecke saa hastelige kan beredes mett tillbörlige oc tilhörendis siöös værier (dvs. -vapen) innan tess vj drage .. till skeps. Därs. 4: 127 (1527). Wij .. haffue .. bereedt .. någre örligx skip .. med skytt (dvs. artilleri), kruth, lodh och anner tilbehöring in åth Öresund. Därs. 8: 83 (1532). L. Petri Kr. 123 (1559). 35 väl beredda Örlogsskepp. Celsius E. XIV 151 (1774).
2) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] med konkret obj. som betecknar ngt som man gm ett visst tillvägagående, en viss (teknisk) behandling af ett råämne osv. åstadkommer l. åvägabringar: framställa; tillreda; tillverka; åstadkomma; jfr TILLBEREDA. Pestilentziske Piller, som vthi Apoteken altijdh finnes beredde. L. P. Gothus Pest. 80 b (1623). Iäsa .. (dvs.) pösa, gifwa sig up, såsom .. dricka, när thet beredes. Spegel Gl. 200 (1712). Af dess (dvs. lotusbuskens) frukt beredes .. et slags bröd. Ödmann M. Park 101 (1800). Då fosfor beredes, förenas en del af det till fosforsyrans sönderdelning använda kolet med fosfor. Berzelius Kemi 1: 221 (1808, 1817). Den i vårt land urgamla metoden att bereda maltdrycker medelst infusion och öfverjäsning. Sv:s land o. folk 719 (1901). Konstmässigt beredda vällukter. 2 Krön. 16: 14 (öfv. 1903). — (numera knappast br.) förfärdiga. Ath berede sköne Fiäderbusker. G. I:s reg. 11: 211 (1536). En klook mestare .., then itt belete beredher som bliffuer ståndande. Jes. 40: 20 (Bib. 1541). En Swärd beredare som alle honde krijgz werior (dvs. krigsvapen) bereder Och fall (dvs. till salu) haffuer. Skråordn. 325 (1546). Banus .. beredde sig kläder af träden. Agardh Teol. skr. 1: 91 (1843, 1855); jfr 5. — särsk.
a) i fråga om garfning (jfr 1 b). G. I:s reg. 8: 343 (1533). Bereda läder. Serenius (1741). (Indianen har) kommit så långt, att han idkar verklig garfning och till sina rockar och benkläder bereder ett vackert vildläder. Uppf. b. 5: 438 (1874).
b) (i sht i skriftspr.) med afs. på mat, förplägning, måltid o. d.: tillaga, laga; anrätta, tillreda (jfr 1 e). Gåår och bereedhen oss påschalambet, ath wij thet äte. Luk. 22: 8 (NT 1526); jfr 1 e. Man (skall) doch jntit twiffla ther vppå, att jtt äple som ther (dvs. i paradiset) wexte, skal haffua better smakat .. än all then kräseligheet j hela werldenne skal kunna beredhas. O. Petri Men. skap. 15 (c. 1540). Ther en ena maltijdh beredha .. wil. 2 Mack. 2: 28 (Bib. 1541). Hon kunde ock snart sagt bereda mat och blunna. Livin Kyrkost. 133 (1781). Väl beredd är denna soppa ganska god. Hagdahl Kok. 151 (1879). Såsen beredes .. af det spad, i hvilket bringan kokat. Hemmets kokbok 79 (1903).
c) (†) i fråga om brödets o. vinets invigning vid nattvardsfirandet; jfr KONSEKRERA. (Det) är bättre platt intet beredha Herrans Natward, än lata beredhan, och sedan intet brukan. L. Petri Kyrkoord. 36 a (1571). Därs. 59 b. The höguerdige Sacrament beredas icke medh prestens ordh, vigningh och welsignelse, vthan i Christi ordh bliffua the Sacrament. KOF 1: 300 (1575).
d) med afs. på ämne o. d. som bildas i en organism gm ngn dess lifsprocess o. d.: frambringa, alstra. Alla de ämnen, som af växterna beredas .. utvecklas genom cellernas näringsberedande verksamhet. F. W. C. Areschoug i UVTF 13: 4 (1875). Frukter .. / Med saft, som hemliga djup beredt. Wirsén Dikt. 125 (1876).
e) (numera föga br.) i fråga om Guds l. naturens verk: dana, bilda. Tenck ther vppå Iacob och Israel, ty tu äst min tienare. Iagh haffuer bereedt tigh at tu skalt wara min tienare. Jes. 44: 21 (Bib. 1541; öfv. 1903: danat). Tå han (näml. Gud) bereedde himmelen. Ordspr. 8: 27 (Därs.). Gudh sielf bereder menniskian i moderlifwet. Laurelius i KOF II. 1: 258 (1659). En sälsam, vnderlig af Gud beredd Natur. Stiernhielm Embl. 7 (1668; med afs. på silkesmasken). En verld, af dig (o Gud) beredd och prydd. Ps. 1819, 41: 2. När man .. betraktar naturens sätt att bereda dessa håligheter (dvs. jättegrytorna), så öfvertygas man .., att de tillkommit .. genom vattnets eller vågornas åtgärd. Forsell Stat. 15 (1831, 1844). (Gud) som genom sin Ande vill i hennes (dvs. människans) hjerta alstra och bereda den nya, eviga menniskan. Flensburg Kyrkl. tal 15 (1866).
f) (i högre stil) med afs. på (ny) väg (jfr 1 g): öppna, bana, röja; i allm. mer l. mindre bildl.; ofta svårt att skilja från 1 g. (Kristus) brööt sich genom dödhen och helwetet, och rymde (dvs. röjde) och bereedde menniskionne som ther jnne war, en wäägh ther j genom. O. Petri Men. skap. 71 (c. 1540). Icke märkiandes hwad wäg till wår sampteligh undergångh beredes. RARP 4: 491 (1650). Dalin Arg. 2: 271 (1734, 1754). Försynen hade banat en ny väg (för K. X öfver Bälten), den människor icke kunnat bereda. Schönberg Bref 2: 196 (c. 1778). Bereden väg för Herran! Ps. 1819, 53: 1. jfr: Thetta förspråk (dvs. företal) .. medh huilko beredhes en inghon(g) j samma epestel, så ath hon må testa bätre förstås. Förspr. t. Rom. (NT 1526).
3) (numera föga br.) i allmännare bet. med (mer l. mindre) konkret sakobj.: göra l. ställa i ordning, iordningställa; bestyra om, ombestyra; jfr TILLBEREDA. Dauid (församlade) hela Israel til Ierusalem, at the skulle bära Herrans Arck vp j thet rwm som han ther til bereedt hadhe. 1 Kr. 15 (”16”): 3 (Bib. 1541). Thet är tilpyntat, som skulle beredhas, / Ty må wel brudhen, ått sängenne ledhas. Tob. com. E 1 b (1550). Om sommaren samkar och bereder (myran) sin maat. O. Martini Pred. B 2 b (1606). Gån, tappre Krigsmän, gån, at alt til storm bereda. Kellgren 1: 35 (1786); jfr 6. Bibliothekets beredande til ordentlig inventering. Porthan Bref t. Calonius 275 (1796). När bonden i gräset sin middag beredt, / sin frukost har länsmannen ännu ej sett. C. F. Dahlgren S. arb. 3: 22 (1822). I medlet af november går björnen i sitt ide, hvilket han förut beredt. Läseb. f. folksk. 290 (1868, 1890). jfr: Mijn öghon haffua seedt tina salugheet, huilka tw bereedt hafuer för allo folke. Luk. 2: 31 (NT 1526); jfr 5. — särsk.
a) med afs. på säng, bädd o. d.; reda. Hvar på hon .. til svars bekom, at til hennes tienst .. en Säng vid dören beredd var. Humbla 39 (1740). — oeg. Maj snart vår bädd i gräset bereder. C. F. Dahlgren S. arb. 1: 299 (1836).
b) [jfr holl. mit tapijten .. bereyt ende verciert] (†) närmande sig bet.: utstyra, ”pynta”. Så snart tå blef den wäggen / alt medh skiönt silke beredd. Visb. 1: 347 (c. 1657).
4) (i sht i skriftspr.) med (mer l. mindre) abstrakt obj.: bringa till stånd, åvägabringa, åstadkomma; skapa; med saksubj. ofta: gifva till resultat, föra med sig, medföra, leda till; ej sällan (i sht med afs. på olägenhet, olycka o. d.) närmande sig bet.: föranleda, vålla. Nordenflycht Frunt. 43 (1761). Född af hederliga, men mindre förmögna föräldrar, såg han sig nödsakad att sjelf bereda sin lycka. Rosenstein 1: 26 (1782). Då 1739 .. största missväxt bereddes genom Höst- och Sommar-frosten. Lagerbrings Hist. 1: 12 (1796). Igenom en sorgfällig uppfostran bereda efterkommandes sällhet. Handb. 1811, s. 118; jfr Handb. 1894, s. 186. Sann Gudsfruktan bereder en lycklig ålderdom. Hagberg Pred. 2: 56 (1815). Det (var) mindre någon gifven sjukdom, än krafternas aftagande, som beredde hans död. Rosenstein 2: 108 (1819). Allt är godt, / Om det blott / Själens väl bereder. Ps. 1819, 284: 4. En sådan Instruction .., hvarigenom ordning och skick för framtiden kunde beredas. Askelöf Objudne g. nr 20, s. 2 (1829). Med sitt öfverdåd de sjelfve beredde sin ofärd. Johansson Hom. Od. 1: 7 (1844). Minnet frid och ro bereder, / när med sin lott vår håg försonad blef. Wirsén Under furor 76 (1896).
5) [jfr motsv. anv. i d. o. holl. samt t. einem freude, sorge bereiten] med indirekt obj. l. däremot svarande prepositionsuttr. o. vanl. (mer l. mindre) abstrakt direkt sakobj,: skaffa l. förskaffa (ngn ngt); förorsaka l. vålla (ngn svårigheter o. d.); lämna l. gifva (ngn tillfälle l. möjlighet osv. till ngt); stundom: förvärfva (ngn ngt); äfv.: ställa om (ngt åt ngn). Han bereder sin far mycken glädje genom sin flit, mycken sorg genom sitt utsväfvande lefnadssätt. Jag ville gerna bereda honom ett litet nöje. Bereda sig utvägar. Bereda utrymme åt en artikel i en tidnings spalter. Oppositionen beredde regeringen stora svårigheter. Bereedh migh herberghe. Filem. 22 (NT 1526); jfr 3. I mins Fadhers Hws äro monga boningar. Om så icke wore, sägher iagh doch idher, At iagh gåår bort til at beredha idher rwm. Joh. 14: 2 (Bib. 1541); jfr 3. Marskalck thet är wår Fadhers nu behagh. / At tu oss bereder en lustigh dagh. Messenius Sign. 10 (1612). Segren åt mit Land en önskad frid bereder. Kellgren 1: 145 (1788). Vi (tillbedja) Dig, som .. genom Din död beredt oss .. ett grundadt hopp om en säll odödlighet. Handb. 1811, s. 55. Karmides' oförmåga att betala .. beredde honom (dvs. Baruk) tillfälle utkräfva hämd. Rydberg Ath. 281 (1859, 1866; uppl. 1876: gåfve). Jag medger att vårt utseende ej var egnadt att .. bereda oss ett gynnsamt emottagande. H. Lilljebjörn Hågk. 2: 136 (1867). Det till beredande af vård åt obotligt sjuka barn bildade Eugeniahemmet. Wirsén Sång. o. bild. 32 (1884). Jag .. gick att bereda mig tillträde till aftonens bal. De Geer Minnen 1: 93 (1892). För kronan (har) beredts möjlighet att .. öfvertaga arbetsdriften vid samtliga fängelser. PT 1903, nr 217 A, s. 3. — särsk.
a) (†) med konkret direkt sakobj. Lika som man .. aff små telningher beredher sigh sköna trää. L. Petri Oec. 44 (1559); jfr 2.
b) (föga br.) med direkt personobj. En ovän i min Son, man sökt, at mig bereda. G. F. Gyllenborg Vitt. 3: 89 (1783, 1797).
6) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] (numera föga br. utom i e) förbereda; vidtaga förberedande anstalter till, göra förberedelser till; tillrusta, rusta till; äfv.: lägga grunden till; med (i sht mer l. mindre abstrakt) sakobj. (jfr dock b, c). Iagh beredher idher ena olycko, och tencker någhot emoot idher. Jer. 18: 11 (Bib. 1541). Under det hans Vapn segrade i Lifland, beredde han innom Riket sin Kröning. Celsius E. XIV 24 (1774). När vintren inföll med sina störtskurar, öfversvämningar och orkaner, bereddes husets fall genom underskärningar och fullbordades med stormens våldsamhet. Ödmann Str. förs. II. 1: 96 (1803). Fördraget, beredt emellan Carl II och hans syster Henriette af Orleans i Dover, afslöts den 1 Jan. 1670. Geijer I. 1: 175 (1818). Är allt i ordning, allt beredt för flykten? Stagnelius 1: 404 (c. 1821). Christina sjelf, som tidigt beslöt att lyfta sin frände .. efter sig på thronen, ville bereda hans upphöjelse genom Fältmarskalksstafven. Franzén Minnest. 2: 232 (1826). Med dessa .. berömliga anförvandter till föresyn beredde den unge Nils von Rosenstein sitt framtida rykte genom grundliga studier. Järta V. skr. 2: 75 (1838). Ser man hans handlingar, man prisar dem; / Det gläder, då man ser i sinom tid / Hvad länge tyst bereddes vecklas ut. Oscar II Skr. 2: 27 (1861, 1887). — särsk.
a) [jfr t. unter meinen füssen bereitet sich das fürchterliche werk (Schiller)] (numera knappast br.) refl. med saksubj. J. G. Oxenstierna 1: 196 (1770, 1805). Bakom ett förhänge, som snart skulle uppdragas, beredde sig redan det stora blodiga drama, som snart skulle omhvälfva Europa. Atterbom Siare VI. 1: 180 (1852).
b) (†) utan obj. med prep. till: vidtaga anstalter för l. till l. rusta till (en fest l. högtidlighet o. d.). Bereedh / Til Gästebudz, som thet är sedh. Messenius Svanh. 53 (1613). Medan thetta förhandlades i Lijfland, bereddes til Konungens Cröning i Swerige. Girs E. XIV 5 (c. 1630).
c) (†) teol. i uttr. den beredande nåden, den förberedande nåden. Den beredande nåden .. innefattar .. alla de verkningar, som bereda siälen til tron och Evangelii nådefulla verkan. Nohrborg 388 (c. 1765); jfr 7 c.
d) (numera knappast br.) tonk. förbereda (en dissonans gm att låta en l. flere af dess toner ingå i näst föregående ackord); jfr BEREDNING 3 a. Mecklin För beg. i tonk. 18 (1802). Envallsson Mus. lex. 81 (1802).
e) (fullt br.) om ämbetsman l. -verk l. kommitté l. sakkunnig(e) o. d.: verkställa o. lämna behöflig utredning af (ett ärende, en fråga o. d. samt lämna förslag till dess afgörande). Till föredragning hos konungen uti statsrådet skola ärenderne .. beredas af den föredragande statssekreteraren. RF 1809, § 10. SFS 1862, nr 15, s. 6. Tiden intill den riksdag, som skulle sammanträda i oktober 1859 begagnades af konseljen, utom till de löpande ärendena, hufvudsakligen att bereda riksdagspropositioner. De Geer Minnen 1: 186 (1892).
7) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] med direkt obj. betecknande person (l. ngns sinnelag o. d.): sätta i vederbörligt stånd l. skick, göra färdig l. lämplig l. skickad (till ngt). — jfr BEREDD.
a) i fråga om (öfvervägande) yttre förberedelse(r) l. tillrustning(ar).
α) refl.: vidtaga anstalter l. göra sig i ordning l. färdig l. redo (att göra ngt l. för ngt), rusta sig (till ngt); laga sig till (att göra ngt); i sht med att (l. till att) o. inf. l. med prep. till. När thetta så skedde, bereedde Rodzmännena (dvs. invånarna i Roslagen) sich til at storma Östhammars slott. O. Petri Kr. 177 (c. 1540). Rudbeckius 1 Pred. B 4 b (1625). Öfver hela Riket beredde man sig .. til den allmänna Tacksäjelse-dagen, som Högtideligen skulle firas öfver Hans Kongl: Maj:ts lyckeliga seger vid Narva. Nordberg 1: 147 (1740). De bjudna (dvs. nattvardsgästerna) beredde sig att gå (fram till altaret). Strandberg 1: 264 (c. 1870). Genom ordet: tänk på (i början af tredje budet), vill Gud påminna oss, att vi, innan hvilodagen kommer, skola bereda oss att honom värdigt begå. Kat. 1878, nr 37; jfr c. De Geer Minnen 1: 51 (1892). — bildl. Hägg, som knoppades och beredde sig till blomning. Rydberg Vap. 5 (1891). — särsk.
α') [jfr fsv. schal huar en broder - - sick bereda at han ecke borta är aff samma samqwempdh] (numera föga br. utom i religiös stil) utan prepositions- l. infinitivbestämning: göra sig i ordning l. färdig l. redo; förbereda sig; rusta sig. Then tienaren som wiste sin herras wilia och icke bereedde sigh och icke giordhe effter hans wilia, han wardher lidhandes mykin hugg. Luk. 12: 47 (NT 1526). Håkon Ring .. rustadhe .. sich til strijdz med Harald Hildetand, .. och bereedde the sich mechteliga noogh på bådha sidhor, wel i siw åår förra än slachtningen skedde. O. Petri Kr. 27 (c. 1540). Fasta och lekamligha beredha sigh (näml. till nattvardens begående), är wel een vthwertes tucht. Kat. 1572, s. C 5 b (Luther: leiblich sich bereiten); jfr Kat. 1878, s. 18.
β') i numera obrukliga förb. o. uttr. Landt-Marskalken bad .. samptlige Ridderskapet .., att dhe wille bereda sigh med tiänlige swarthe kläder till Sahl. Enkiedrotningens begrafning. RARP V. 2: 82 (1655). (Jag går) in i min kammar, tager mina hanskar och beredher migh till kiörkian. Barkhausen 37 (1666).
β) (numera föga br.) tr. Thetta (dvs. sjukdomar m. m.) är alt synda straff, som beredher menniskiona ther til, at hon som aff jordh kommen är skal åter komma til jordh j gen. O. Petri Men. skap. 42 (c. 1540). Tolf månader .. så lång tid åtgick .. till att bereda dem (dvs. de unga kvinnor som skulle ”gå in till konung Ahasverus”): sex månader med myrraolja och sex månader med välluktande kryddor. Est. 2: 12 (öfv. 1903).
b) i fråga om förberedelse(r) af (öfvervägande) intellektuell art (studier, meditation osv.).
α) refl.: göra sig skickad l. färdig till ngn viss andlig prestation l. (lifs-)verksamhet osv.; förbereda sig; i sht med prep. till. Han bereder sig alltid mycket omsorgsfullt (noga, väl) till sina föreläsningar l. predikningar. Bereda sig till examen. Falck Underv. A 2 a (1558). En Stympare (till präst), som ej bereder sig, ser gärna toma bänkar (i kyrkan). Dalin Arg. 1: 343 (1733, 1754). När jag skulle bereda mig til en predikan, gjorde jag mig först ur grundspråken väl bekant med texten, läste så allt hvad jag ägde til undervisning i mit ämne och begynte sedan skrifva. Wallquist Själfbiogr. 12 (1789). Den flit, .. som af hvarje Studerande användes på det framtida kall, hvartill han sig bereder. Ödmann Anv. t. skrift. 59 (1823). (Hartmansdorff) gick aldrig upp i ett plenum utan att på förhand hafva beredt sig i hvarje där förekommande fråga. De Geer Minnen 1: 78 (1892). Han (dvs. V. Rydberg) beredde sig till dem (dvs. sina föreläsningar) med allra största omsorg, ända till formuleringen af själfva ordalagen. V. Rudin i 3 SAH 11: 50 (1896). — särsk. med prep. på, vanl. med afs. på ett yttrande, ett svarstal l. försvar o. d. Må wij jw i tiid få wette huad tiltall (dvs. anspråk) the haffue tiil oss, Sa kunne wij dhå berede oss ther opå, huad thom swares skall. G. I:s reg. 11: 132 (1536). RARP 1: 64 (1627). Jag beredde mig på en liten harangue. Ågren Gell. 146 (1757). Jag tappade bort just det förnämsta af hvad jag velat säga och hvarpå jag särskildt beredt mig. De Geer Minnen 2: 248 (1892).
β) (mindre br.) tr. i fråga om undervisning, stundom närmande sig bet.: undervisa, utbilda. Utlefvade, orkeslösa gummor .. anses goda nog att undervisa och vårda och bereda hvad som borde vara er kärast och dyrbarast, er egen afföda. Tegnér 4: 102 (1830). Lärjungar, .. hvilka .. bereddes att öfvergå till Gymnasium. Thyselius Handl. lärov. 2: 280 (1835). — (föga br.) med prep. i (uti) o. sbst. som betecknar ämne l. fack hvari ngn erhåller undervisning l. utbildning. Huruvida ungdomen vid detta Lärosäte .. kunde blifva beredd och underbyggd uti Natural-Historien. Alopæus Borgå gymn. 165 (1807).
c) i fråga om religiös inverkan l. förberedelse. Gif osz, o Gudh, tin Anda godh, / Som altijd osz bereder, / Vplyser, styrcker hogh och modh, / At lära tina seder. Ps. 1695, 231: 4; jfr Ps. 1819, 324: 4. Gud! vårt hjerta bered, at göra Din heliga vilja. Nicander Minnessann. 7 (1769). Menniskan, tillhörig tvenne verldar, beredes i den lägre att uppstiga i den högre. Wallin 1 Pred. 1: 203 (c. 1830). — särsk.
α) gm religiös påverkan (o. särskild undervisning i religionen; jfr b β) bringa (ngn) i vederbörlig sinnesförfattning l. göra (ngn) skickad o. värdig (till ngt l. att möta ngt). Talaren bör .. gifva dem (dvs. sina skriftetal) en god inledning, en tjenlig afhandling, en vis tillämpning, samt derigenom bereda åhöraren till en Evangelisk och rätt fattad aflösning. Ödmann Anv. t. skrift. 5 (1823). — refl. Huru skal en bereda sigh til domen? Laurelius i KOF II. 1: 124 (1659). — särsk.
α') i fråga om beredelse till döden. Handb. 1693, Inl. s. 3. Han (dvs. pastorn) skulle bereda den förra Commendanten til döden. Nordberg 1: 774 (1740). Men hvad? Din man ett mord begått; / Tar gift, och dör, — och ej beredes! Leopold 2: 322 (1793, 1815). — refl. När .. then fångne så (dvs. gm att begå nattvarden) hafwer bereedt sigh til dödhen. Christl. ordn. L 3 b (1602). SB 3: 4 (Lag 1734). Nu / Må hvar och en i tysthet sig bereda / För evigheten. Wecksell D. Hjort 82 (1862, 1876).
β') i fråga om beredelse till nattvarden, i sht den första nattvardsgången. Beredas, att .. för första gången begå Herrans Nattvard. Handb. 1811, s. 94; jfr Handb. 1894, s. 162. Läraren, som beredt oss. C. F. Dahlgren S. arb. 4: 167 (1831; i fråga om konfirmander). Jag hade .. blifvit beredd till nattvarden af en bland skolans lärare. De Geer Minnen 1: 32 (1892). — refl. På thet åhörarenas Hiertan måge upwäckas, til at .. Gudeligen bereda sig, wärdeligen at undfå och anamma thetta heliga Sacramentet. Kyrkol. 11: 1 (1686).
β) (†) närmande sig bet.: vända l. rikta (hjärtat l. sinnet l. dyl. till ngt). Beredher idhart hierta til Herran. 1 Sam. 7: 3 (Bib. 1541; öfv. 1896: rikten edra hjärtan till Herren). Såsom ingen tingh är i ett wälbestält Regementhe högre af nöden, än Gudz fruchtan, bör oss alle först der till bereda wåre sinnen och tankar. RARP V. 1: 271 (1654).
d) förbereda (ngn på ngt som skall l. kan inträffa, i sht ngt obehagligt, en motgång o. d.).
α) med prep. på; jfr BEREDD 1 e. Jag vill bereda dig på att arbetet kommer att ta mycken tid. Bereda någon på en glad nyhet. Bereda någon på det värsta. Bereda sinnena på en förändring. Dalin (1850). Han .. ville bereda mig på hvad som .. skulle hända. De Geer Minnen 2: 8 (1892). — refl.: göra sig beredd på (ngt); ofta öfvergående i bet.: vänta (sig), motse, hvarvid pf. (pluskv.-pf.) af ”bereda” vanl. motsvarar pres. (ipf.) af ”vänta” osv. Du får bereda dig på att han kommer att göra invändningar. Landtmarskalken hade .. sagt, at de .. borde bereda sig på inqvartering. 2 RARP 3: 264 (1723). Sahlstedt (1773). Jag på det värsta mig beredt. Hagberg Shaksp. 5: 88 (1848). Du skall ha stryk, bered dig på det. Dalin (1850). Han hade beredt sig på ett sorgligt skådespel. Rydberg Ath. 425 (1876; uppl. 1859, 1866: förberedt). Italienska regeringen synes få bereda sig på en stormlöpning af den liberala oppositionen. PT 1902, nr 265 A, s. 2.
β) (i högre, särsk. religiös stil, numera föga br.) med prep. mot (emot): göra (ngn) väpnad l. rustad l. i stånd att möta (en motgång l. fara l. frestelse); närmande sig c. Olika tröstar och bereder Religionen ett menniskohjerta mot förvandlingen — olika uppmuntrar verlden. Lehnberg Pred. 1: 104 (c. 1800). I fäder och I mödrar! gömmer dessa ord i edert hjerta, på det I mågen i tid bereda edra barn emot verldens försåt. Wallin Rel. 1: 274 (1817). — refl. Rudbeckius Kon. reg. 416 (1619). Lät vara .. at vilja med förvett se in i de Odödeligas domar. .. Gå och bered dig emot alt. Mörk Ad. 1: 443 (1743).
Särskild förbindelse:
BEREDA TILL. (†) särsk. till 3 a: reda. Doch jag, som för en siuk, beredde sängen til. Kolmodin Qv.-sp. 1: 378 (1732). — jfr TILL-BEREDA.
Spoiler title
Spoiler content