SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKAFFAD beskaf4ad, i Sveal. äfv. 032 (beska´ffad Weste; beskàffad Almqvist), p. adj.
Ordformer
(beskaffader Eneman Resa 2: 23 (1712). beskaffens Oxenst. brefv. 3: 480 (1634). beskafwandes Växiö domk. akt. 1677, nr 75)
Etymologi
[med anslutning till BESKAFFA efter t. beschaffen (jfr BESKAFFENHET), eg. p. pf. af beschaffen (se BESKAFFA); jfr d. beskaffen. beskaffens o. beskafwandes torde bero på anslutning till RÄTTSKAFFENS o. dess biform rättskaffandes]
eg.: skapad, danad; (så l. så) artad, af (den) natur l. beskaffenhet l. af (det) slag (som uttryckligen nämnes l. som framgår af sammanhanget), ”inrättad”, ”funtad”; i allm. med adverbiell bestämning o. då vanl. närmast förbundet med ett till betydelsen ej kvalificeradt adv. l. adverbiellt uttr., särsk. i uttr. så beskaffad, sådan, huru beskaffad, hurudan. (Fästningarnas) lägenheet är mäst så beskaffens, att then ena then andra uthi nöden kan secundera (dvs. bispringa). Oxenst. brefv. 3: 480 (1634). Sällan händer thet, at en sak är så beskaffad, som man första gången berättar henne. Spegel Pass. 261 (c. 1680). Är bo vidlyftigt, eller så beskaffadt, at thet ej genast .. kan upteknas. ÄB 9: 3 (Lag 1734). Så var yttrandefriheten då beskaffad. Wingård Minnen 2: 31 (1846). Finnes skiftet lagligen beskaffadt. SFS 1866, nr 76, s. 54. Annorlunda beskaffad. Cavallin (1875). På samma, enahanda sätt beskaffad. Därs. Som saken nu är beskaffad, as the matter now is conditioned. Björkman (1889). Den tekniska (synpunkten), från hvilken .. tages i betraktande, huru arbetet i och för sig är eller bör vara beskaffadt. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 35 (1891). — särsk.
a) [jfr d. alle mennesker ere saaledes beskafne at de elske frihed samt t. so sind die leute beschaffen] (i sht hvard.) om person. Jag vet sannerligen icke huru den Människa skulle vara beskaffad, som hörer .. omtalas den främmande verldenes undersammaste djur och icke deraf skulle röras. Linné Mus. reg. XIV (1754). Jag är så beskaffad, att jag gerna vill se andra glada. Dalin (1850).
b) (†) i förb. väl beskaffad, af god beskaffenhet. Vi .. blefvo införda i åtskilliga väl beskaffade handtverks- och köpmanshus. Ahnfelt Stud.-m. 1: 117 (1857). — jfr VÄL-BESKAFFAD.
c) [gm sammanblandning af sådana uttr. som sådan är han o. så är han beskaffad o. d.] (i sht hvard., mindre br.) i förb. med sådan l. hur(u)-dan, men skildt därifrån gm andra ord. Sådan är nu verlden en gång beskaffad. Carlstedt Her. 1: 408 (1832). I alla sedliga och religiösa frågor beror det icke blott på hvad, som säges och förkunnas, utan jemväl och i betydlig mån på hvem som säger det, hurudan han är beskaffad. Genberg 2: 13 (1865); jfr a. Hvilka anmärkningar har ni emot kommissionskontoren öfver hufvud taget, sådana de nu äro beskaffade? SvD(L) 1904, nr 272, s. 6.
d) (i sht i skriftspr., numera mindre br.) i uttr. under, äfv. vid l. i så beskaffade omständigheter (förr äfv. saker), under så fatta l. sådana omständigheter l. förhållanden, då omständigheterna äro (l. voro osv.) sådana, då saken förhåller (förhöll) sig så; jfr BESKAFFENHET 2 c. At wijdh så beskaffade saker Deputationens authoriteet skulle icke stort hafwa att säija. RARP 7: 158 (1660). Vid så beskaffade omstendigheter. Höpken 2: 129 (1748). I så beskaffade omständigheter. Sahlstedt (1773). Under så beskaffade omständigheter. Cavallin (1875). jfr: Vid en så beskaffad händelse (dvs. i ett dylikt fall). 2 RARP 3: 273 (1723).
e) [jfr motsv. anv. i d. o. t.] (numera mindre br.) i uttr. det är (så l. så) beskaffadt, det är (så l. så) (be)ställdt l. bevändt l. fatt, det förhåller sig (så l. så), det står (så l. så) till. Hur är det beskaffadt i Rio? Man hör nu för tiden aldrig något klokt derifrån. Palmblad Nov. 1: 106 (1840). Huru månde det vara beskaffadt i det innersta hjertat och i de djupaste tankarna? Genberg 2: 20 (1872). — särsk.
α) [jfr d. det er kun slet beskaffent med hans helbred, ä. t. wie ist es damit beschaffen?] med prep. med; jfr BESKAFFENHET 2 a. Girs G. I 75 (c. 1630). Een aff thesse .. Africaner skickade han (dvs. skepparen) vth att berätta, huru medh hans Medhbröder war beskaffat, nembligen 18. wara fångne på Skeppet. Kiöping Resa 12 (1667). Lika så beskaffat är med Fransosernas, Ängländarnas och Tyskarnas nu brukeliga .. skrifsätt. Hof Skrifs. 70 (1753). Huru det än är med dig beskaffadt, ett skydd behöfver du. Thomander Pred. 1: 105 (1849). Det är så l. så beskaffadt med en sak (vanligare är så stäldt l. bestäldt). Cavallin (1875). — (numera föga br.) i uttr. det är illa beskaffadt med (ngn l. ngt). RARP 6: 59 (1657). I politiskt hänseende är det icke så illa med oss beskaffadt. H. Reuterdahl i SKN 1841, s. 131. Cavallin (1875).
β) (†) med prep. om. Wij (veta) icke, huru thet egentligen om honom må wara beskaffat. N. Av. 2 april 1657, nr 1, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content