SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKENBOMMARE bes3ken~bωm2are, l. BÄSK- bäs3k-, r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
Etymologi
[skämtsam bildning af BESK o. den i familjenamn förekommande ändelsen -BOM, eg. nt. bom, t. baum (jfr E. H. Tegnér i Nord. tidskr. 1882, s. 120, Hjelmqvist Förnamn 318 (1903)) samt ändelsen -ARE efter mönstret af vbalsbst. med denna ändelse]
(numera knappast br.) besk; jfr BESKUS. En annan (metod att bota kopparslagare) är att skicka efter godt beskt brännvin och taga en eller två, eller till och med om så fordras tre dugtiga beskenbommare. Då blir du så frisk som en nötkärne. Fryxell Pehrmäss. 2: 107 (1825).
Spoiler title
Spoiler content