SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKUS bes4kus, äfv. (i sht i Sveal.) BÄSKUS bäs4kus, i Sveal. äfv. 32 (bèsskus o. bä`sskus Dalin), r. l. m.; best. -en; pl. -ar. (med afs. på stammens former jfr BESK, adj.)
Etymologi
[latiniserande ombildning af BESK, sbst.]
(hvard., skämts., numera mindre br.) = BESK, sbst. Törneros Bref 1: 245 (1827). Morgondimman var tät och vinden fuktig; Kapten R. hade derföre redan tagit sig en beskus. Wetterbergh Fyra sign. 222 (1843). Dalin (1850). — jfr MORGON-BESKUS. — bildl. Den snerten .. är en riktig heskus. Markalls sömnl. nätter 2: 144 (1821).
Ssg: BESKUS-BUTELJ30~02. En ruskig morgon, då han i apotheket letade efter ”beskus-buteljen”. H. Bjursten hos Wadman S. skr. 1: XVIII (1855).
Spoiler title
Spoiler content