publicerad: 1905
BESKICKA beʃik4a, i Sveal. äfv. 032 (beski´cka Weste; besch`ikka Almqvist), v. -ade; se för öfr. SKICKA. vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, Växiö domk. akt. 1688, nr 207), -ING (se d. o.), -NING (se d. o.).
1) [jfr motsv. anv. i d., mnt., holl. o. t.] (†) ombestyra, ombesörja, ställa l. styra om, ordna, sätta i skick; inrätta; hafva hand l. vård om; stundom svårt att skilja från 2. (Vi) wilom .. thet saa beskicka athij (dvs. att I) skola faa her sielffua köpslagha medh for(skrif)ne hollendare j theres skiip. G. I:s reg. 3: 120 (1526). At han (dvs. Arons son Eleazar) beskickar hela tabernaklet, och alt thet ther vthi är. 4 Mos. 4: 16 (Bib. 1541; öfv. 1904: hafva vården om, Luther: beschicke). Altså wardt Gudz tienst beskickat. 2 Krön. 35: 10 (Bib. 1541; öfv. 1904: ordnadt, Luther: beschickt, Vulg.: præparatum). Huru kosteligen och wijsligen the Swenske fordom sit Regemente beskickat hafve. Gustaf II Adolf 2 (c. 1620). Gud som thet så wäl beskikkar / At ärla seerla Regn all Jorden wederqwikker. Spegel Guds verk 78 (1685). Beskikka .. ställa i ordning, styra. Schultze Ordb. 4242 (c. 1755). — med prep. om: beställa om, förordna om (jfr 2). Thet är itt Testament, när een dödhsiwk menniskia beskickar om sina äghodelar. Förspr. t. NT A 2 a (Bib. 1541; NT 1526: skickar). Beskikka om sitt hus. Schultze Ordb. 4242 (c. 1755). — Anm. En ursprungligare bet.: sätta, ställa, tyckes föreligga i följ. språkprof: Gudh .. haffuer beskikkat ibland oss försoningennes oordh. 2 Kor. 5: 19 (NT 1526; öfv. 1883: nedlade, Luther: auffgericht, Vulg.: posuit, gr. ϑέμενος).
2) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. d.] (†) bestämma, fastställa, förordna; stundom svårt att skilja från 1. Thet andra will iach beskicka när iach kommer. 1 Kor. 11: 34 (NT 1526; Bib. 1541: skicka, öfv. 1883: förordna, Luther: ordenen, Vulg.: disponam, gr. διατάξομαι). Vij .. haffue thet så beskicket och förordineret ath ... G. I:s reg. 5: 19 (1528). Then ordinantia som beleffwat och beskickat wart I wår stad Westerårs aff wårt Elskelige rikesens Råd. Därs. 6: 26 (1529). Prediko-embetet .. är af Gudi beskickadt, at på Hans vägnar tilsäga aflösning. Bælter Cerem. 507 (1760). Omsorgen om .. (vägarnas) vidmakthållande är .. lemnadt .. åt visse af konungen beskickade personer. J. Wallenberg 81 (1769). AsaThor vardt / af fadren beskickad att åtfölja hären. Ling As. 140 (1833). Herren .. har beskickat herdar och lärare, som från syndens mörker skola vägleda dem till nådens ljus. Genberg 2: 51 (1859); jfr 4.
3) [utveckladt ur 1; jfr motsv. anv. i mnt., d. o. t.] (metallurg., i senare tid äfv. i annat fackspr.) (i sht för smältning l. annan process) iordningställa l. blanda; fylla (med blandning o. d.).
a) (numera föga br.) blanda l. legera (ngt med ngt) (jfr e α); i sht om legering af guld l. silfver med annan metall. Att thu bliffwer hosz när sölffret nidsmeltis, och tager en wiss proban ther aff, hwad thett holler int fine (dvs. af fint silfver), och seden när godtzet beskicket är, att thu tager en pening aff hopenn till en wissz proba. G. I:s reg. 16: 471 (1544). Beskickar jagh nu som förr een Ligatur (dvs. legering); så ... Stiernhielm Arch. Q 2 a (1644). Silfver, som med mer eller mindre koppar är beskickadt och blandadt. Wallerius Min. 468 (1747). Rinman (1788; se under BESKICKNINGSPROF). Ett nytt mynt .. skulle slås till finhet efter 11 lod 4 qvintin silfver på beskickade marken. J. J. Nordström i VittAH 19: 307 (1849). Beskicka guld med silfver, silfver med koppar. Dalin (1850). Kindblad (1867).
b) (i smältugn o. d.) blanda (malmer med hvarandra l. malm med andra ämnen för att befordra smältningen). Silfver (erhålles) ock ordinairt utur sin malm, hvilken, om den ej är blyhaltig, måste der med beskickas. Wallerius Min. 317 (1747). Huruvida vetenskapen at rosta och beskicka malmer mer och mer sig utbreder til fördel vid blåsningarne. Bergv. 3: 344 (1768). Har man tillgång på malmer af olika slag, hvilkas gångarter underlätta hvarandras smältning, betjenar man sig af denna fördel genom att blanda (beskicka) de olika malmerna i lämplig proportion, då man sålunda stundom lyckas erhålla en beskickning, som smälter ledigt utan alla främmande tillsatser. Uppf. b. 4: 74 (1873). (Efter rostningen) sönderbokas (järnmalmen) .. och beskickas, i det att olika slags malmer vid uppsättningen på masugnen i lämpligt förhållande blandas med hvarandra och med ofyndiga beskickningsämnen. Rosenberg Oorg. kemi 499 (1888).
c) fylla l. påfylla (ugn l. retort o. d. med visst ämne, i sht med viss blandning, hvarur en förädlad vara skall framställas), chargera. Retorterne .. beskickas eller laddas med en viss myckenhet stenkol. Tidskr. f. byggn. 1859, s. 36. Den öfra våningen, hvarifrån kupolugnarne beskickas med vägda qvantiteter af olika jernsorter. Tekn. tidskr. 1877, s. 242. Vid kärningen (för beredning af konstsmör) .. tillgår så, att kärnan .. beskickas med 50 kilo olja, 7 à 10 kilo sur mjölk (m. m.). AHB 128: 16 (1887). Stockholmsfilterna .. äro beskickade med finare sand, än hvad som är fallet exempelvis i Tyskland. Tekn. tidskr. 1898, A. A. s. 135. För att låta ämnen inverka på hvarandra vid hög temperatur och högt tryck använder man i kemiska laboratorier rör af tjockt glas, hvilka till hälften eller mer ”beskickas” med de afsedda ämnena och sedan tillsmältas. 2 Uppf. b. 7: 323 (1903).
d) (i ugn o. d.) ifylla (visst ämne osv., se c). Briketter, hvilka genom förvärmning upphettas till en likformig, sintrad massa och härefter beskickas i smältugnen. Tekn. tidskr. 1899, A. A. s. 119.
e) (föga br.) i allmännare bet.: tillsätta.
α) med obj. som betecknar det till hvilket ngt tillsättes: tillsätta l. försätta l. uppblanda (ngt med ngt) (jfr a). En gifven serummängd delas i 3 lika stora delar, och hvardera af dessa beskickas med resp. 100, 1,000 och 10,000 bakterieindivider. Sundberg Mikroorg. 183 (1896).
β) med obj. som betecknar det som tillsättes till ngt; iblanda. Det är .. endast en viss, föga variabel procent af den beskickade bakteriemängden, som dödas. Sundberg Mikroorg. 191 (1896).
4) (†) skicka, sända.
a) [jfr motsv. anv. i fsv. o. ä. t.] skicka l. sända l. afsända l. affärda (ngn l. ngt till ngn l. ngt); i sht med afs. på sändebud l. andra ombud. G. I:s reg. 1: 137 (1523). Sendtningebudh som nw tiil bremmen .. beskickes. Därs. 3: 132 (1526). Anno 1658. beskickades han af meer- och wälbem(äl)te Stadz Magistrat til thet almenne mötet .. i Giötheborg. N. Rudbeckius Likpr. ö. A. Jönsson G 1 a (1671). Dereffter beskickades Timnell att fråga Hallin om han hade mehr att fordra af Eklin. Växiö rådstur. prot. 19 nov. 1720. De angelägne Ärender, hvaruti han var beskickad. Malmborg Barclay 610 (1740). Alle förnödenheter voro .. beskickade .. til rendevous-platzen. Nordberg 1: 346 (1740). Kejsaren ägde beskicka för sig Ombud, till att företräda hans person. Nordström Samh. 1: 289 (1839). Beskicka .. Afsända, affärda, skicka. Almqvist (1842; betecknadt ss. föga br.). Weibull o. Tegnér LUHist. 2: 9 (1868). — särsk.
α) abs.: sända en beskickning (se d. o. 3 d α). RP 8: 9 (1640). När vij beskickade till honom (dvs. konungen i Danmark), bleff .. saken bijlagt. Därs. 148.
β) p. pf. i substantivisk anv.: bud, ombud. Beskickade af staden, Deputies of the town. Serenius (1741). Du skall, som min Beskickade, / åt honom denna asken skänka. A. G. Silfverstolpe Skald. 213 (1801, 1814).
b) skicka l. sända (ngt l. ngn) till (ngn). Att man .. måtte beskicka them (dvs. prästerskapet) ett uthskått. RARP 4: 329 (1650). Carll Person hafuer honum idag beskickat thuenne män om förlichning. Växiö rådstur. prot. 1652, s. 777. E: K: M:tz .. Breef och Mandat .. hafwer iag .. Ridderskapet och Adelen .. genom een Expre beskickat. HSH 31: 198 (1664).
c) [jfr motsv. anv. i t.] skicka bud l. ombud l. sändebud till (ngn l. ngt). G. I:s reg. 14: 327 (1542). Att vi Romische key(serli)ge Ma(jestä)t beskicke vilde. RA 1: 456 (1546). När vij beskicka honom (dvs. J. Messenius) suarar han, att han achtar icke erkiebiskopen eller .. nogon af the andra. Annerstedt UUHist. Bih. 1: 111 (i handl. fr. 1613). Konung Gustaff (blef) här om af Konung Christian beskickat. Girs G. I 210 (c. 1630). Om Ridderskapet befunno rådeligit att beskicka Prästerskapet medh them att communicera. RARP 4: 314 (1650). Samma försorg hafver Kongl. Maij:t dragit at beskicka det Keijserliga, Franska och Engelska Hofven, till at på alla ställen bevaka och befrämia Kongl. Maij:ts och Rikets interesse. 2 RARP I. 2: 276 (1720). Hertigen af Würtemberg .. beskickade .. Öfversten Marderfeldt .. om han ville gifva op Fästningen. Nordberg 1: 99 (1740). Sverige skulle beskicka den Braunschweigska kongressen. Malmström Hist. 1: 59 (1855). — särsk.
α) [jfr motsv. anv. i ä. d.] i uttr. beskicka (ngn) med l. gm ngn l. ngt, skicka ngn l. ngt till (ngn). Huilckenn (dvs. Konrad von Pyhy) wij .. effter hans förschullan, med tilltaall haffue beschicke latidt (dvs. hafva låtit åtala). G. I:s reg. 17: 628 (1545); jfr β. Att beskicke Keyserenn medt een Legationn. Därs. 18: 589 (1547). Till den ända hafwer Kongl. M:tt .. beskickat ChurMaijntz .. genom Residenten Snoilsky. RARP 7: 155 (1660). Månss Person .., som på sin sootesäng beskickat Mr. Swen genom Pehr Bagge .., att han honom medh sacramentet besökia wille. Växiö domk. akt. 1678, nr 109. Att Högwördige Hr Biskoppen oss med så hederlige, wällärde och nijtälskande Siälesörjare beskickar, och förser. Därs. 1708, nr 130. Reis Effendi .. beskickade Poniatowski med hälsning och betygan, at det skulle vara honom en fägnad, til at åter se honom. Nordberg 2: 63 (1740). Beskicka .. en med stadsbetjenter. Weste (1807). Kongressen i Brunsvig .. beskickades af den nya Svenska regeringen med en kostsam ambassad. Geijer II. 5: 29 (1838).
β) [sannol. elliptiskt för beskicka med tilltal o. d. (jfr språkprofven från G. I:s reg. 17: 628 o. Weste under α); jfr ä. d. icke tilforn haffuer ladet hannom beskicke eller i nogen maade beskylle] (medelst bud) stämma inför rätta, åtala. J hurudane måtte thenn man (dvs. K. v. Pyhy) (för änn han beskickett bleff) vdij hög ähre .. stååtligen .. hoss oss vnderholden .. worden. G. I:s reg. 17: 629 (1545).
Spoiler title
Spoiler content