publicerad: 1905
BESKYLLNING beʃyl4niŋ, i Sveal. äfv. 032 (besky´llning Weste; besch`yllning Almqvist), r. l. f.; best. -en; pl. -ar.
Ordformer
a) till BESKYLLA 1 a; ofta konkretare, om innehållet af det som anföres mot den som beskylles för ngt; tillvitelse, anklagelse (se d. o. 2). En obefogad, ogrundad, falsk, infam beskyllning. Äreröriga, kränkande, ohemula beskyllningar. Rikta en beskyllning mot ngn. Framkasta l. utslunga l. komma fram med svåra l. grava beskyllningar mot ngn. Bemöta, tillbakavisa, vederlägga en beskyllning. Rentvå sig från en beskyllning. Han tog tillbaka beskyllningen. H(ans) F(urstliga) N(åde) .. hade förmodet, H: K: M: skulle haffue H: F: N: medh sådanne beskyllninger förskonet. Mandata Sigismundi F f 3 a (1596). Konung Gustaff (blef) frij känd för alla beskyldningar, som the Vproriska hade giordt rychtbare (dvs. utspridt) vthi Landet. Girs G. I 116 (c. 1630). Härtig Carls Slagtarebänk, en Smädeskrift, full af osanna och några sanna beskyllningar. Hallenberg Hist. 1: 10 (1790). Karin på Moen (var) den (af häxorna), mot hvilken de svåraste beskyllningarne voro riktade. Rydberg Frib. 307 (1857, 1866; uppl. 1877: tillvitelserna). Den säkerhet, hvarmed Nordencrantz framkastade sina grofva beskyllningar, .. gjorde intryck på den stora allmänheten. Odhner G. III 1: 104 (1885). — särsk.
α) med bestämning som (närmare) angifver hvad ngn beskylles för. Swedberg Sabb.-ro 1091 (1702, 1712). (G. Cronhjelm kan) ej frikännas från beskyllningen för egennytta. Malmström Hist. 1: 31 (1855). Jag måste tillbakavisa den beskyllning, att nybyggarne göra nejden häromkring osäker. Rydberg Ath. 491 (1859, 1866; uppl. 1876: tillvitelsen). Anmärkningen om min oordentlighet var fullt befogad men beskyllningen att vara misshushållare kanske något sträng. De Geer Minnen 1: 28 (1892). — särsk.
α') (†) med prep. af. Beskyllningen af feghet, corruption och förräderi .. har en värd Ledamot .. bevist vara lögnaktig. Ad. prot. 1789, s. 58. Rosenstein 2: 136 (1793).
β') (föga br.) med prep. om. Fryxell Arist. 3: 123 (1846). Tillfällighetsskrifter .., uppfyllda af beskyllningar om motståndarnes framfarna fel och framtida förderfliga planer. Malmström Hist. 6: 91 (1877). Beskyllningen om utländsk efterhärmning. De Geer Minnen 2: 101 (1892).
β) (mindre br.) i förb. göra (ngn l. ngt) en beskyllning. At Hr Stobée giort R(idderskapet) o. A(deln) en sådan beskylning. 2 RARP 4: 16 (1726). De beskyllningar som göras reformationens sak. Cronholm Lig. 3 (1839). Cavallin (1875). — jfr: De beskyllningar, som möjligtvis kunna vara emot oss gjorda. C. A. Agardh i Bref rör. N. Skol. hist. 373 (1811).
γ) i numera obr. förb. (jfr α α'). Tillwijta mig icke (dvs. rikta ej mot mig) så grof beskyllning utan ringaste orsak. A. Wollimhaus i 2 Saml. 1: 122 (c. 1669). Han Knut hafver många beskÿlninger för quinfolk. Växiö domk. akt. 1681, nr 256. De kunna ge oss många beskyllningar, dem jag nu, Gudi lof, ser Er kunna förebygga. Dalin Arg. 2: 318 (1734, 1754). Gref Tessin är oskyldig till de Hans Excellence påbördade (dvs. mot honom framställda) beskyllningar. Höpken 2: 44 (1746).
b) (numera knappast br.) till BESKYLLA 1 b: anklagelse (se d. o. 1). Om Stenderne ville tage förb(emäl)tte personer och theres beskylninger (dvs. de mot dem framställda anklagelserna) the (dvs. till) förhöör och ransakning. A. Oxenstierna Skr. 1: 2 (1605). Pilatus (ville) höra hwad beskyldningar the hade emot Christum. Spegel Pass. 231 (c. 1680). Dessa her ofvan före uppropade skiäl, beskylningar och Klagemål, har Retten i noga öfvervegande tagit. Kulturh. meddel. 3: 84 (i handl. fr. 1707).
2) (mindre br.) till BESKYLLA 2. Emellan nyssnämde Prins och General Mussin Pouschin skall vara inbördes beskyllningar för affären vid Högfors. Rosenstein 3: 409 (1789).
Ssgr: A (†): (1) BESKYLLNINGES-BREF. besvärsbref, besvärsskrifvelse. Jagh .. haver bekommitt ett beskylninges breff ifrån de Dansiker herrar. Oxenst. brefv. 6: 50 (1629).
B: (1) BESKYLLNINGS-PUNKT030~2. (knappast br.) besvärspunkt, anklagelsepunkt. The Beskyllningz Punchtar och Artickler, som .. Her Thure Jönson .. och the andra hadhe emot Konung Gustaff, ock skulle wara orsaaken til theras Vproor, wore korteligen thesse effterföliande. Tegel G. I 1: 237 (1622). särsk. till 1 b. Derpå upplästes beskyllnings-punkterna. Fryxell Ber. 4: 345 (1830).
Spoiler title
Spoiler content