SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKÅDELSE beskå4delse, i Sveal. äfv. 0302, r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(-ilse O. Petri 1 Post. 117 b (1528), Mess. 1537, s. D 4 b)
Etymologi
[fsv. beskodhilse]
(numera bl. i religiös stil, mindre br.) vbalsbst. till BESKÅDA. — särsk.
1) till BESKÅDA 2; åskådande. Til thess hon (dvs. själen) på ytersta domen kommer til gudz clara beskodhilse. O. Petri 1 Post. 117 b (1528). Förläna oss nådeliga at wij som nw aff troonne kenne tich måghe ock så in til tine herligheetz beskodhilse j himlenom leedde warda. Mess. 1537, s. D 4 b. Tå the vmgingo medh hans (dvs. Guds) creatur och begrundadhe them, wordo the fångne j theras beskodhelse, effter creaturen, som man seer, äro så degheligh. Vish. 13: 7 (Bib. 1541). Vi vandre i hoppet och i trone; icke uti beskådelse. Nohrborg 363 (c. 1765) [efter 2 Kor. 5: 7]; jfr BESKÅDA 1. Böös Betr. 20 (1903).
2) till BESKÅDA 4. Planeternes och andra Stiernors beskådelse. Bondepract. A 2 a (1662).
3) (numera föga br.) till BESKÅDA 7. Du måste deröfver sucka, at du i andeliga tankar och Gudeliga sakers beskådelse, ej kan oafbrutet fortfara. Liljestråle Kempis 231 (1798; lat. divinæ contemplationi).
Spoiler title
Spoiler content