SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKÅDARE beskå4dare, i Sveal. äfv. 0302, m.||ig.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
(föga br.) person som beskådar. — särsk. till BESKÅDA 2: åskådare. Lex. Linc. (1640; under contemplator). Ekblad Lib. mem. (1764; under contemplator o. inspector); jfr BESKÅDA 4. Tusendetal bilder .. locka beskådarens blick. Snellman Tyskl. 265 (1842). Der en beskådare är, som i sanning förstår sig på bågen. Johansson Hom. Od. 21: 397 (1845; gr. ϑηητήρ).
Spoiler title
Spoiler content