SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESKÖNJARE, m.
(†) person som granskar, granskare, censor. (Lat.) Censor .. tuktmästare, beskönjare. Ekblad Lib. mem. 52 (1764).
Ssg: BESKÖNJARE-ÄMBETE. (†) (Lat.) Censura .. tuktomästare- eller beskönjare-ämbete. Ekblad Lib. mem. 52 (1764).
Spoiler title
Spoiler content