SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1905  
BESLUTA beslɯ4ta, i Sveal. äfv. 032 (beslu´ta Weste; beslùta Almqvist), v. -ade; l. -er, -slöt, -slöto, -slutit, -sluten; se för öfr. SLUTA. Anm. I fsv. är ej med säkerhet annan böjning af ordet än den starka uppvisad. I NT 1526 o. Bib. 1541 förekomma nästan uteslutande starka former, näml. 20, resp. 57 ggr mot 1 gg pr. sg. beslutar (Förspr. t. Gal.), hvarjämte NT 1526 1 gg (Luk. 5: 6) har ipf. pl. beslutte, som väl snarast är att fatta ss. en (äfv. eljest uppvisad) svag böjningsform men möjl. kan vara en variant till den starka formen besluto (som användes på motsv. ställe i Bib. 1541). I motsats till bibelöfversättningarna använder O. Petri a-böjningsformer i stor utsträckning, i sina senare skrifter nästan uteslutande (t. ex. i Kr. (c. 1540) 32 ggr, hvaraf 4 i ipf., mot 1 gg p. pf. pl. beslutne, i Men. skap. (c. 1540) enbart, 11 ggr). Under 1600- o. större delen af 1700-talet omväxla i litteraturen stark o. svag böjning, efter hvad det vill synas, oberoende af betydelsen o. med ngn öfvervikt för den förra; jfr: Det .. säges och skrifves .. beslöt, beslutade, och beslutit, beslutat. Hof Skrifs. 178 (1753). Sahlstedt (1773) upptager endast stark böjning af ordet, Weste (1807), liksom senare Almqvist (1842) o. Dalin (1850), både svag o. stark. Under loppet af 1800-talet blifva a-formerna allt vanligare i litteraturen med undantag för ipf., som ännu alltjämt vanl. (i sht i skrift) har formen beslöt; jfr Almqvist 347 (1842), där det uppgifves att ”Beslöt” i dess vanliga bet. ”brukas mera” än ”Beslutade” (tillägget, att man i refl. anv. dock hellre säger ”beslutade sig” än ”beslöt sig”, gäller åtm. ej numera). I det nuv. språket torde pr. -ar användas ngt mera än -er, sup. -at är afgjordt vanligare än -it; i p. pf. äro (sedan ganska långt tillbaka) de starka formerna i allm. mindre brukade.
vbalsbst. -ANDE, -ELSE (†, G. I:s reg. 3: 309 (1526), Lind (1749; under entschliessung)), -NING (se d. o.); jfr BESLUT.
Etymologi
[fsv. besluta, liksom d. beslutte af mnt. besluten; jfr holl. besluiten, t. beschliessen; se BE- o. SLUTA; jfr beträffande bet.-utvecklingen äfv. fr. conclure, lat. concludere]
Översikt
Öfversikt af betydelserna.
I. betydelser som utgå från o. ansluta sig till SLUTA i bet.: stänga.
1) omsluta. 2) tillsluta. 3) innesluta. 4) inbegripa, innefatta. 5) innehålla. 6) sammanfatta.
II. betydelser som utgå från o. ansluta sig till SLUTA i bet.: bringa till slut, afsluta.
1) fullborda. 2) (låta) taga slut. 3) refl. med prep. på, om räkenskap: sluta på (en viss summa). 4) utgöra afslutning(en) på.
5) afgöra. 6) uppgöra (räkenskaper). 7) gm aftal bringa till stånd.
III. efter öfverläggning l. öfvervägande fixera ss. sin vilja o. bestämma.
1) om (lagstiftande) församling l. myndighet o. d. 2) om enskild person: bestämma sig (för ngt).
IV. draga slutsats, sluta.
I. (†) betydelser som utgå från o. mer l. mindre nära ansluta sig till SLUTA i bet.: stänga.
1) omsluta, kringsluta, kringstänga, omgifva.
a) [jfr mnl. sine manlike lede mit yser sij besluten dede, (ä.) t. den garten mit einem zaun beschliessen] göra l. föranstalta att (ngn l. ngt) blifver omsluten (-et) osv. (med ngt). The .. beslutte .. en mechta stoor hoop fiskar, och theres nät begynte gå sönder. Luk. 5: 6 (NT 1526; öfv. 1883: omslöto, Luther: beschlossen, Vulg.: concluserunt, gr. συνέκλεισαν); jfr 3. Theszlijkes beslöt Hannibal sitt Footfolck medh Rytterijt på bådhe sijdhor. Schroderus Liv. 382 (1626). Hällsingeborg, hwilcket Hans Kongl. Maij:t ändteligen wille hafwa medh een Wall beslutet, så och Pallizaderat. HSH 31: 347 (1662). — särsk. [jfr mnt. do de man godes van den gotten vmmeringet was vnde in dem krynge besloten samt motsv. anv. i holl. o. t.] om trupper l. deras anförare: omringa, kringränna. Öfwersten Sadowsky .. hafwer .. funnit hans Folck .. ståendes widh een Byy til Aftoget färdige, hwilka han medh dhe sijna på sådant sätt kringhwerfde och beslöth, at icke en Man hafwer kunnat ther ifrån vndslippa. N. Av. 3 jan. 1656, s. 2. bildl. Mig har syndens hähr beslutit. Kolmodin Rök. 70 (1728, 1742).
b) [jfr ä. d. disse lande vaare beslut met vand, (ä.) t. pass, der auf beiden seiten von felsen beschlossen ist] bilda l. utgöra en omfattning l. en ram l. ett hölje o. d. (rundt) omkring (ngt). Een Himmel heelt förgyld / Beslööt den ädla Båår. Dahlstierna Kunga skald. R 1 a (1697). — i bild. Ja, Fader, tå han (dvs. djäfvulen) qwälia, / Migh wille och vpswälia, / Sof jagh vthi titt sköte, / Tin wingar migh beslöte. Ps. 1695, 359: 3. — särsk.
α) i p. pf. med prep. med: omgifven af. Slåtet .. lågh på en klint widh Hafwet, ther medh thet rundt omkring nästan war beslutit. Schroderus Liv. 299 (1626).
β) i öfverförd anv. med abstrakt subj.: omgifva, famna. Kolmodin Qv.-sp. 2: 96 (1750). Si sådan frögd har mig .. beslutit. Därs. 97.
2) [jfr mnt. in besloteme huse, ä. t. dass er das löchlein beschlüsse und verstopfte samt motsv. anv. i holl.] tillsluta, tillstänga. (Lat.) Conclaue .. besluten eller lönlig kammar. Var. rer. 23 (1538). Tu som .. haffuer beslutet och besiglt diwpet. Man. 3 (Bib. 1541; öfv. 1869: tillslutit). En besluten ort, itt tilslutit rum. Lex. Linc. (1640; under clausum).
3) [jfr mnt. men desse twei worden binnen besloten samt motsv. anv. i ä. d., holl. o. (ä.) t.] innesluta; instänga, stänga in, låsa in; hålla innesluten l. instängd; ofta med prep. i (uti); med prep. med äfv.: stänga för (ngn l. ngt) med (ngt).
a) i eg. bet. En part aff Borgerne her i Stocholm plega mygit bruga fremmande Skreddere .. hwilka the besluta och jnnelucka vdij theris huss och wåninger. G. I:s reg. 11: 214 (1536). Öghat .. är sammansatt aff monga hinnor, then ena offuer then andra och besluta wetzsko emellen sich. O. Petri Men. skap. 10 (c. 1540). Pharao warder säyande om Israels barn, The fara wille j landena, öknen haffuer beslutit them. 2 Mos. 14: 3 (Bib. 1541; öfv. 1904: Israels barn hafva .. blifvit instängda i öknen, Luther: die wüste hat sie beschlossen). Jorden hadhe beslutit migh medh sina bomar ewinnerligha. Jona 2: 7 (Bib. 1541; öfv. 1904: jordens bommar slöto sig bakom mig); jfr Mörk Th. 3: 356 (1758). Ther war han såsom han hadhe besluten warit j hechtelse. Vish. 17: 16 (Bib. 1541). Sigfridi D 7 b (1619). Wår Tunga .. / .. är med Tänderna och Leppar wäl besluten. Spegel Guds verk 250 (1685). Barken beslöt de yttersta orden (då de klagande heliaderna förvandlades till träd). Adlerbeth Ov. 39 (1818).
b) [jfr fsv. wenskap liggher j hiertat besloten] i mer l. mindre bildl. o. öfverförd anv. En gång skall denna Gud (dvs. kärleksguden) / Dig från sit ansigte förskjuta, / Och i en evig köld besluta / Det hjerta som ej lydt hans bud. Kellgren 2: 246 (c. 1780). — särsk.
α) [närmast efter t.; användningen synes bero på anslutning till gr. συγκλείειν, eg. sammansluta, tillsluta, innesluta, o. ἀποκλείειν, eg. afstänga, tillsluta, innesluta, utesluta, hvilka ord i Sept. o. den nytestamentliga grekiskan därjämte förekomma i bet. prisgifva (åt ngn), öfverlämna (i ngns våld), ngt som beror på inflytande från hebr. sāgar, tillsluta, innestänga, som i formerna hisgīr o. siggar äfv. har bet. öfverlämna, prisgifva] i vissa bibelspråket tillhörande uttr. o. däraf påverkadt språk.
α') i uttr. besluta (ngn) i (ngns) hand l. händer, närmande sig bet.: öfverlämna l. gifva (ngn) i (ngns) hand l. händer. Loffuat ware Gudh then höghste som tina fiendar beslutit haffuer j tinne hand. 1 Mos. 14: 20 (Bib. 1541; öfv. 1904: som har gifvit dina ovänner i din hand, Luther: der deine Feinde jnn deine hand beschlossen hat). Herren hadhe beslutit migh j tina hender, och tu haffuer doch icke dräpit migh. 1 Sam. 24: 19 (Bib. 1541; öfv. 1904: öfverlämnat, Luther: jnn deine hende beschlossen, Sept. ἀπέκλεισέ με κύριος εἰς χεῖράς σου). Den Gud, du hädat har, dig i vår hand beslutit. Murberg Athalie 74 (1776; fr. en nos mains t'a livrée). jfr: Loffuat ware Herren tin Gudh som the menniskior beslutit haffuer, som vphoffuo sina hand emoot min herra Konungen. 2 Sam. 18: 28 (Bib. 1541; öfv. 1904: prisgifvit, Luther: vbergeben, Vulg.: conclusit, Sept.: συνέκλεισε).
β') mer l. mindre närmande sig bet.: fängsla, fjättra, binda; sluta (i bojor). Gudh haffuer all tingh beslutit vthi otroo, på thet han skal miskunda sigh offuer alla. Rom. 11: 32 (NT 1526; öfv. 1883: inneslutit alla under otro, Luther: Got hats alles beschlossen vnter dem vnglawben; gr. συνέκλεισεν τοῦς πάντας εἰς ἀπείϑειαν). Scrifften haffuer alt beslutit vnder synd. Gal. 3: 22 (NT 1526; öfv. 1883: inneslutit, Luther: die schrift hats alles beschlossen vnter die sunde, gr. συνέκλεισεν ἡ γραφὴ τὰ πάντα ὑπὸ ἁμαρτίαν); jfr: Guds lag .. besluter oss alla under synd, så at vi med vår fria vilja och egna krafter ej kunne arbeta oss derutur. Borg Luth. 2: 256 (1753). När jag min egen bild och syndens skapnad såg, / I hvilkens svåra band jag än besluten låg. Kolmodin Qv.-sp. 2: 136 (1750). Under ödets nödvändighet låg dessutom den Grekiska verlden besluten. N. F. Biberg i VittAH 10: 113 (1811).
β) [jfr lat. latus claudere (l. tegere) alicui l. alicujus, intaga platsen l. gå vid ngns (vänstra) sida (i sht om klient)] i uttr. besluta ngns högra sida, (ss. mera framstående) intaga platsen till höger om ngn. Ingen vprichtigh Potentat innan Christenheetenes gränszor hade kunnet fördrijsta sigh besluta tijn (dvs. G. I:s) högra sijda. Phrygius Föret. 14 (1620).
4) inbegripa; innefatta.
a) [jfr holl. hij besloot in éen vonnis van veroordeeling de praedikanten der staatskerk en den prins] inbegripa l. inräkna (ngn i ett fördrag, under privilegier o. d.); med prep. i (uti) l. under: låta (ngt) gälla (ngn l. ngt). G. I:s reg. 9: 109 (1534). (Att hertig Kristiern) eij .. giffuer szeg vdj någon handlingh (dvs. underhandling) mett begges wore Fiender, mett minne (dvs. mindre) wij och wårt Rige och vndersåther therutinnan måtte beslutne .. bliffue. Därs. 10: 252 (1535). Alle offuerskärere i Stocholm skole och ware j szame screddere embite och vnder thenne Priuilegie, mett theris gerningh och arbete, aldelis beslutne och jnnelycte. Därs. 11: 215 (1536).
b) innefatta (ngt i ngt), subsumera l. inordna (ngt under ngt); med prep. under. L. Petri Kyrkost. 8 a (1566). Någre beslutha pœnitentiam eller syndabättringh vnder döpelsenn. KOF 1: 206 (1575). The som för kallas bolare, nempnas sedhan horkarlar, ty beslutar Gudh bolerij vnder hoor. Baazius Upp. 26 a (1629).
c) (i sig) innefatta l. inbegripa (ngt ss. integrerande beståndsdel). Then stora Werlden som beslutar himmel och jordh, eeld, wäder och watn vthi sich. O. Petri Men. skap. 10 (c. 1540). Himmelskttekn (dvs. stjärnbild), som besluter några Stiernor vthi sigh. Lex. Linc. (1640; under astrum). Det Ryske Rijket, som desse Trenne Konunga-Rijken (Kasan, Astrakan o. Sibirien) i sig besluter. Wixell Ryssl. 5 (1706).
5) [jfr motsv. anv. i ä. d. samt ä. t. der erst teil beschleuszt acht algorithmos] innehålla; om skrift stundom närmande sig bet.: handla om, hafva till föremål; i pass. i intr. anv. äfv. närmande sig bet.: finnas l. ingå (i). Nogra article .. om nogra friihether som her effter beslutne ære j thetta register. G. I:s reg. 1: 63 (1523). Thz första bodh besluthar och inneholler huru menniskian skal inwartes j hiertath holla sich emoot gudh. O. Petri Men. fall B 1 b (1526). Guds ewiga och obegripeligha wijsdom och rådhslagh .. kallas hans oordh, j hwilko all hans wilie och opsåt beslutes. Dens. Guds ordh A 1 b (1528). Then Femte och sidste Deel, beslutar någhra små korta böner, vthdraghna aff then helga Bibliske Text. Palma Him. apot. A 1 b (1610). Om man skal hålla sigh widh någhre vppenbarelser som säijas skedda wara, andra än the som i then helgha Scrifft beslutna äre. Tegel G. I 1: 101 (1622). In ingratitudine nihil mali non inest .. I otacksamheet beslutas alle laster. Lex. Linc. (1642; under ingratitudo). Hwad orimligt mer, hans skalke-rim beslöt, / Det iag .. mig föresat at tiga. Brenner Dikt. 1: 49 (1693, 1713). De stora under, som innehållas och beslutas i de sju féernas sju slott. Lidforss DQ 1: 687 (1891; arkaiserande).
6) sammanfatta. Thet ther sagt är, Tu skal icke göra hoor, Tu skall icke dräpa, .. och annat sådant bodh, thet beslutes så som vthi en summo j thesso oordhena, Tu skall älska thin nästa som tigh sielff. Rom. 13: 9 (NT 1526; öfv. 1883: det sammanfattas allt i). Thetta äre nw the wilkor, korteliga beslutat, vnder hwilken thet förbundet skeedde at tesse try rike skulle altidh wara vnder en herra och konung. O. Petri Kr. 160 (c. 1540).
II. (†; jfr dock 7 b) betydelser som utgå från o. mer l. mindre nära ansluta sig till SLUTA i bet.: bringa till slut, afsluta.
1) [jfr ä. d. vilde ieg ocsaa der ende, beslutte oc offuerleffuere mit begyndte arbede samt motsv. anv. i holl. o. t.] bringa l. föra till slut l. fullborda (ett företag, arbete o. d.); afsluta (se d. o. I 1); i pass. i intr. anv. äfv.: fullbordas, gå i fullbordan. När the sådane theris werff endat och beslutit haffue. G. I:s reg. 8: 329 (1533). Claudere opus aliquod .. Besluta och fulborda itt werk. Lex. Linc. (1640; under claudo). Äro ock Ilions öden ännu ej fyllest beslutna, / Anlita mig: jag lofvar till slut dem uppfylla alla. Gyllenborg Ajax o. Ul. 22 (1804). — i p. pf. närmande sig bet.: som bildar ett sammanhängande o. afslutadt helt; jfr AFSLUTA II 1. (Nya testamentets skrifter) blefvo .. efter Johannis död .. af de fleste Församlingar antagne och ansedde för en besluten och beseglad Canon. Möller Kyrkoh. 91 (1774).
2) [jfr motsv. anv. i ä. d. o. holl. samt t. damit beschloss er seine rede] utan betoning af fullbordande verksamhet: låta (ngt) komma till (sitt) slut l. taga slut l. upphöra; göra slut l. ända på (ngt); formligen l. definitivt upphöra med (ngt), sluta, afsluta (se d. o. I 2). G. I:s reg. 5: 109 (1528). Så wil iagh nu thenna Bokena här medh besluta. 2 Mack. 15: 38 (Bib. 1541). Mykit meer sade han, som förlång wore om röra. Beslutte så ther medh att han badh them thetta som sagt war haffua i betenckiande. Svart G. I 131 (1561). (Jag) vill härmedh besluta, och E(ders) H(errlighet) .. uthi Gudz beskydh troligen befahladh hafve. Oxenst. brefv. 8: 4 (1625). Emedhan tu äst vthi tin högsta ähra .. kan tu medh en ährligh (dvs. ärofull) fredh besluta Krijget. Schroderus Liv. 380 (1626). Gudz Ordz lära, böön och sång / Är i Herrans Namn besluten. Ps. 1695, 235: 1; jfr Ps. 1819, 332: 1; jfr a slutet. Räds .. / Att åtta segrars längd, med en förlust besluta, / Som röfvar dig ditt namn af böljans Öfverdrott. Leopold 2: 95 (1788, 1815). Så beslöt han sitt tal. Adlerbeth Ov. 243 (1818). Roos Andaktsb. 1: 579 (1847). — särsk.
a) intr.: sluta (med ngt); taga slut. Talte Hertigen med alla Rickesens Ständer och så beslutte Riks-Dagen. A. Brahe (1595) hos Loenbom Anecd. 3: 123. (Dikten) begynner midian Handel (dvs. midt i händelsernas förlopp), och så sedan .. talar hon om thet föregående, och besluter omsider medh något tänckwärdigt. Arvidi 12 (1651). Anm. Möjl. föreligger i citatet från 1595 bet.: (högtidligt l. vederbörligen) tillkännagifva upphörandet af (sammankomst o. d.), förklara (ngt) slutadt, afsluta (se d. o. I 4). — pass. i intr. anv. (jfr b slutet) med samma bet. Strax then herredagh ær besluthen j lubke (dvs. Lybeck). G. I:s reg. 2: 192 (1525); jfr 1. Epistelen beslutas medh förmaning och löffte. Baazius Upp. 23 a (1629). Hwarföre beslutes Bönen med thenna Orden: Ty Rijket är titt ..? Svebilius Kat. 74 (1689).
b) [jfr motsv. anv. i holl. samt t. sein leben, seine tage beschliessen] uppnå slutet af (en tidsperiod, särsk. sitt lif o. d.). P. Erici 1: 67 a (1582). H. K. Mt. .. haffuer .. medh itt Christeligit affskeedh (dvs. hädanfärd) endat och beslutit sitt leffuerne. Rudbeckius 4 Pred. D 3 b (1634). (Jag önskar) thet E(ders) Excell(ens) .. detta nu angående nye åhr lyckeligen .. måtte begynna continuera och besluta. Oxenst. brefv. 8: 725 (1647). År 1723. den 16 Juni beslöt han sitt prisvärda Lefverne. Rüdling 292 (1731). Du vil visst veta, .. / Hur Farfar din sin verld beslöt? Dalin Vitt. 4: 293 (c. 1743). Wallin Rel. 3: 241 (1830). — pass. i intr. anv. (jfr a slutet): sluta(s), taga slut. Med dessa ord beslöts hans dagars lopp. Adlerbeth Poët. 1: 385 (1797, 1802).
3) refl. med prep. på, om räkenskap o. d.: sluta på, hafva som slutsumma. Det af honom .. uprättade Jnventarium sig beslutande på 237 D(aler) 8 2/3 ٪ (dvs. öre) s(ilfver)m(yn)t. Växiö rådstur. prot. 11 sept. 1738.
4) [jfr motsv. anv. i holl. samt t. den zug beschliessen] bilda afslutningen på l. slutpunkten l. slutlänken o. d. i (ngt), afsluta (se d. o. I 3). N. Av. 22 nov. 1655, nr 2, s. 2. Ett Compagnie Ryttare .. beslöto trouppen. Nordberg 1: 229 (1740). Jesu namn besluta skall / Lifvets qval och strid, / När min pröfvodag är all. Ps. 1819, 65: 5. — pass. i intr. anv.: afslutas (med ngt). Endteligen beslutes thenne Pomp (dvs. procession) med een hoop Hoffolck. Siam 13 (1675).
5) bringa (ngt som är föremål för tvist, tvifvel, ovisshet, underhandlingar o. d.) till bestämd(t) l. definitiv(t) slut l. utgång l. lösning, afgöra; fälla (det) utslag(et att), resolvera; jfr AFSLUTA I 5. Til tess saken om samme gård kan yttermere oss emillan öfwertalet och beslutin blifwa. G. I:s reg. 17: 569 (1545). När som sakerne emillann H. F. N:de Hertigh Carll Philipp och H. K. M:tz commissarier i Vijborgh besluttne äre. Oxenst. brefv. 5: 24 (1613). Presterna besluto, man kunde thet göra. Schroderus Liv. 397 (1626; lat. decreverunt). Vthi (engelska) Parlamentet war igår, effter ett noga öfwerläggiande, samhelligt beslutet, at Krijget emoot Spanien war rättmätigt. N. Av. 6 nov. 1656, nr 2, s. 1. Arnogenes är en kättare, det är beslutit, och dervid måste det bli. Dalin Arg. 2: 119 (1734, 1754). At Rådsherrarne skulle vara brottslige, var et redan beslutadt ämne (dvs. afgjord sak). Schönberg Bref 3: 7 (1778). — särsk.
a) i p. pr. ss. adj.: afgörande; bestämmande. På ett visst, beslutande, afgörande sätt. Deleen (1806; under determinatively). Denna tanke och denna stund blefvo beslutande för Ansermey. Bremer G. verld. 1: 51 (1860).
b) bestämma, fastställa, stipulera. Gifftermåhls Willkohren blifwa .. effter ingången Förlijkning, huru mycket Godz och Ägendomb bägge Contrahenterne böra till hwar andre föra, afftalte och beslutne. Siam 42 (1675).
6) [jfr (ä.) t. register, rechnungen, bücher beschliessen] uppgöra, göra upp (räkenskaper, räkning o. d.), afsluta (se d. o. I 6). Doch skall thetta register (öfver uppbördsrestantier) på en wiss tiid beslutidh och jnuenteredt bliffua. Civ. instr. 7 (1541). Sedenn Mons Erichsons vtgifft haffwer beslotten waridt. G. I:s reg. 16: 292 (1544). Innen thenn nestkommende Jule wele (vi) endeligen haffue tin rekenskap i wår Cammer förhörd (dvs. granskad) och besluten. Därs. 740. Then Räkningh, som Grefwe Johan til Höyen beslööt medh the Lübeska på Åhret nästförledna. Girs G. I 121 (c. 1630).
7) [jfr ä. holl. te besluiten een vast verbondt van peyse ende confederatie] gm aftal bringa till stånd, slutligt öfverenskomma om, uppgöra, afsluta l. sluta l. ingå (fred, förbund, fördrag o. d.); afsluta (köp, giftermål o. d.). G. I:s reg. 1: 198 (1524). Tå thenna förlijkning så besluten war, droogh Lysias til Konungen. 2 Mack. 12: 1 (Bib. 1541; öfv. 1869: Sedan dessa fördrag voro afslutade). Intet fulkomligit förbund är besluthet emillen Sverige och Pålen. RA 3: 156 (1593). Wii .. hafwe een stilståndh beslutidt på thu åår. Sv:s traktater 5: 73 (1593). Beslöt jag köpet med Eric Ericsson och gaf honom .. sin fulle betalning. A. Brahe (1624) hos Loenbom Anecd. 3: 228. I krafft aff sidst beslutne tractater medh H. Mtt: i Swerige. N. Av. 11 april 1656, nr 1, s. 4. Imellan Svea och Danmarks-Rike var .. vid Brömsebro en fred på femtio år besluten. Celsius E. XIV 9 (1774). — särsk.
a) i bild. Med edra lemmar nu besluter fast förbund. Kolmodin Qv.-sp. 1: 8 (1732).
b) [jfr t. ehen werden im himmel geschlossen] (ännu br.) i talesättet giftermål beslutas i himlen. SP 1779, s. 7. Bremer Grann. 1: 5 (1837). Anm. Numera torde man här vanl. inlägga bet. III 1 i ordet.
III. [utveckladt ur II; jfr särsk. II 5] efter öfverläggning l. öfvervägande fixera ss. sin vilja o. bestämma (att ngt skall utföras l. verkställas l. lända till efterrättelse o. d.).
1) [jfr fsv. thet forhandla och beslutta, som riken matte komma til gagn oc bestand samt motsv. anv. i d., mnt., holl. o. t.] om (lagstiftande) församling, regent, domstol, myndighet o. d.: (med iakttagande af bestämda, lagliga former offentligt) fastställa ss. sin vilja till efterrättelse för vederbörande, stadga, dekretera, bestämma, fatta beslut. En beslutande församling. Wij wore tiil möthe och samtal med worth elskelighe riikitzs raadt wthij westherars .. Och bleff .. endrectheligha besluthit At ... G. I:s reg. 2: 132 (1525). Apg. 27: 1 (NT 1526). Ett herremöthe .. ther til vi forscrifvit hafve mene frelset .. til att ofvervegha och beslutha om frid, endrektighet och rikesens longligha bestond. RA 1: 126 (1529). Effter belefvat är, at någre bönedaghar årligha hållas skola, moste varda beslutet, på hvadh tidh thet skal ske. Därs. 462 (1546). Beslutte Rickesens Stender at den som fölle til den Papistiske trooen han skulle bliffue Arffuelöss. A. Brahe (1594) hos Loenbom Anecd. 3: 111. Uthan theres (dvs. målsmännens) rådh hafuer modher eij macht i the saker, som barnet wedhkommer, någhot göre eller besluthe. Lagförsl. 135 (c. 1609); jfr 2. Konungen sammankallade derpå Rådet och landsens Äldste, som enhälligt beslöto, at man borde fråga Gudarne genom Lottkastning. Dalin Hist. 1: 516 (1747). Rättvisan .. besluter utan öfverilning, dömmer utan väld, handlar utan ensidighet. Wallin Rel. 1: 260 (1817, 1825). Nu har jag tolf nya stenkyrkor färdiga .., och lika många stå under arbete eller äro åtminstone beslutade att byggas. Tegnér 6: 226 (1833); jfr b. Ej må Riksdagen eller Kamrarne i Konungens närvaro öfver något ämne rådpläga eller besluta. RO 1866, § 53. Regeringen .. tvekade att besluta de begge generalernas arrestering. Malmström Hist. 3: 17 (1870). En delegation, utrustad med egen beslutande myndighet. Carlson Hist. 4: 10 (1875). Adelns pluralitet .. beslöt för sin del .., att .. ståndet skulle omedelbart välja elektorer (till utskottsvalen). De Geer Minnen 1: 192 (1892). (Presidenten i Förenta staterna) hör deras (dvs. sina ministrars) råd, när han för godt finner, men beslutar ensam. Fahlbeck Sv:s förf. 167 (1904). Som bekant beslöt det senaste kyrkomötet att i skrifvelse till k. m:t anhålla om en revision af kyrkolagen. SvD(L) 1905, nr 25, s. 3. — särsk.
a) om Gud l. gudomlighet l. ödet o. d. Herren Zebaoth haffuer thet beslutit, Hoo wil förmenat? Jes. 14: 27 (Bib. 1541). Hwar äro tå nu tine wijse? Lät them förkunna och vnderwijsa tigh, hwadh Herren Zebaoth offuer Egypten beslutit haffuer. Jes. 19: 12 (Därs.). När tu (Gud) sidst besluta må, / At jagh skal hädan fara. Ps. 1695, 264: 4; jfr Ps. 1819, 253: 4. Min födsel var af Dig besluten / Förrn mig en moders sköte bar. J. G. Oxenstierna 1: 175 (1785, 1805). Huru ödet må besluta / Öfver mina framtids-dar. Dens. 2: 256 (1787, 1806). Det var dock ej så beslutit af Honom, som leder våra öden. Wallin Rel. 1: 30 (1813, 1825). jfr: En verld till undergång (gm syndafloden) besluten. J. G. Oxenstierna 4: 415 (1815).
b) (i sht i skriftspr. o. officiell stil) med obj. som utgöres af annat sbst. än ett rent vbalsbst., särsk. lag, författning, förordning, stadga o. d. l. skatt, tull o. d.: fastställa till efterrättelse; bestämma utförandet l. åvägabringandet o. d. af (ngt), fatta beslut om. De beslutade nya tullarna komma att tillföra statskassan en ansenlig inkomst. The stadhgar som aff apostlana och åldersmennena j Hierusalem beslutne woro. Apg. 16: 4 (NT 1526). Alle articler och punchter, som förhandlede och besluttne bliffwe (dvs. blefvo) nw j förlidne härremötet i Westerårs. G. I:s reg. 16: 262 (1544). Denne förbe(mäl)te regeringsordinance .. hafve vi (ständer) .. af en fri villie otvungne och otrugade god funnet, bejakadt, samtyckt, stadgat, beslutet, belefvat. RF 1634, afslutn. Under en samfundsordning der medborgarena sjelfva besluta sina lagar. Thomander Pred. 2: 400 (1849). Det kyrkomöte, som beslöt det första korståget. Topelius S. skr. 24: 114 (1857). De allmänna stadgar och förordningar, hvilka Konungen och Riksdagen gemensamt beslutit, skola endast i Konungens namn och med Dess underskrift utfärdas. RO 1866, § 81. Magistraten .. beslöt åt honom ett årligt understöd af 200 gulden. NF 6: 594 (1882). Vinner nej, har stämman beslutit 10 kronors hundskatt. Aldén Medb. 5: 27 (1886, 1896). Sedan dom är beslutad och färdig, skall den vid underrätterna offentligen d. v. s. för öppna dörrar afsägas. Körner Jur. rådg. 511 (1888).
c) (†) med prep. till (jfr språkprofvet fr. Nordberg under 2 c). Doch förnimmer jagh, dett väl här (i England) ähn inthe vara beslutit till nogett uppenbara krigh medh Spanien. Oxenst. brefv. 3: 85 (1625).
d) hafva afgöranderätten (öfver ngt); med prep. öfver. Nationalförsamlingen beslöt öfver krig och fred. Svedelius Statsr. ansv. 183 (1856).
e) (†) i förb. besluta (ngt) med (ngn), bestämma l. aftala l. öfverenskomma om (ngt) med (ngn); jfr II 7. Hwess (dvs. hvad) .. waar kære her swaagher medh edher beslwtendis wardher j thenne saack eller andre ther hann befalningh paa haffuer ther ærom wij aldeles tiil friidtz meedt. G. I:s reg. 2: 28 (1525). Därs. 16: 66 (1544).
Anm. Beträffande uttr. beslutande rätt se anm. under BESLUTANDERÄTT.
2) (efter föregående öfvervägande) bestämma sig (för ngt l. att göra ngt); föresätta sig l. fatta den föresatsen (att göra ngt); bestämma, fatta beslut (om utförandet af ngt). Jag har (fullt och fast, oåterkalleligen) beslutat (att) stanna hemma. Han beslöt tvärt att resa. Han beslöt inom sig l. (hvard.) i sitt stilla sinne att det skulle vara sista gången något sådant hände honom. Aff thetta bekommo wij wiss Teckn att Winden war förandrat, Besluto så, att förfodra wår Reesa till Swaquem. Kiöping Resa 38 (1667). Nu har min Man beslutat giöra Brygghus af nya Drängstugan. Dalin Arg. 2: 349 (1734, 1754). När ett ojemnt sinne, / I ständigt krig och vankelmod, / Förskjuter hvad det nyss beslutit, / Besluter hvad det nyss förskjutit. Wallin Vitt. 2: 273 (1806). Vid beslutad sak behåll / Håg och tankar fasta. Leopold 2: 216 (1815). Det är beslutadt! / Det höga Valhall skall ej blygas för / sin fränka, jag vill gå emot mitt öde, / som hjelten går mot sitt. Tegnér 1: 43 (1825). Pröfva dig då och beslut, om du vill som maka den ädle / Följa och gläda hans lif. Runeberg 1: 156 (1836). Hvarföre har du ej sjelf kunnat besluta om den saken? Carlén Lindorm 47 (1839). Jag .. efterskänker icke en hårsmån af min rättighet, att, i den tredubbla egenskapen af vän, förmyndare och fars ombud, besluta för honom hvad mig bäst synes. Dens. Fosterbr. 409 (1840). Det är svårt att besluta .. öfver något, .. innan man noga känner allt, hvad dermed äger sammanhang. Dalin (1850). Han (gaf) ingen förtroende af sin afsigt förrän utförandet var beslutadt. Beskow Lefnadsm. 198 (1857). Han .. tände .. den beslutade brasan. Rydberg Vap. 185 (1891). För att pröfva, om jag skulle äga någon fallenhet för det politiska lifvet, beslöt jag .. att deltaga någon tid i den riksdag, som börjades uti oktober 1856. De Geer Minnen 1: 153 (1892). — särsk.
a) (numera i sht hvard.) med att-sats hvars subj. betecknar samma person som den styrande satsens subj. Then som .. besluter sådant j sitt hierta, ath han will beholla sina iomfrw. 1 Kor. 7: 37 (NT 1526). Therföre beslööt iagh .. at iagh migh om thenne Saak icke wijdhare bemödha wille. Schroderus Uss. L 4 b (1626).
b) (i sht i högre stil) i finit form med obj. som utgöres af annat sbst. än ett rent vbalsbst. The (dvs. mina ovänner) haffua beslutet itt skalkastycke offuer migh. Psalt. 41: 9 (Bib. 1541). Du har .. beslutit hans död. Mörk Ad. 1: 414 (1743). Hvad beder skalden, när han rörd besluter / Åt Delos' gud en stilla offerstund? Wallin Vitt. 2: 206 (1808). De beslöto en blodig hämnd. Fryxell Ber. 7: 182 (1838).
c) i numera obr. förb. o. uttr. (jfr d γ). Tå merckte Jonathan at aldeles war beslutit medh hans fadher, at han wille dräpa Dauid. 1 Sam. 20: 33 (Bib. 1541; öfv. 1904: att hans fader hade beslutit att döda David). När Han (dvs. K. XII) beslutit til nei eller ja, måste det vara ganska öfvertygande skäl, som skulle gifva Honom andra tanckar. Nordberg 2: 18 (1740); jfr 1 c. — särsk. [jfr t. bei sich beschliessen] i uttr. besluta hos sig, inom sig besluta. Hafver nu h. k. M:t beslutedt hos sigh om hemresen til Sverigie. RA 3: 173 (1593). Tegel G. I 1: 15 (1622). Ty hafwer jag hos mig beslutit .. at .. här om med ingom ordkastas. Swedberg Schibb. 79 (1716). Celsius G. I 190 (1746, 1792). Sahlstedt (1773).
d) refl.: bestämma l. decidera sig; föresätta sig; fatta (sitt) beslut. Ha(fva) svårt (för) att besluta sig (i allm. l. i ett enskildt fall). Har han beslutat sig ännu, hur han skall göra? Karl .. beslutade sig att göra ända på denna oro. Fryxell Ber. 2: 167 (1826). Du får tid att eftertänka och besluta dig. Bremer Pres. 384 (1834). Beslut dig Richard, fordra Englands krona. Hagberg Shaksp. 5: 5 (1848). Innan hon hunnit besluta sig, om hon skulle antaga anbudet eller ej. De Geer Minnen 1: 213 (1892). — särsk.
α) [jfr d. beslutte sig til noget, t. sich zu etwas beschliessen, fr. se résoudre à (faire) quelque chose] (numera föga br.) med prep. till, bestämma sig för (ngt). Fastän Morakarlarna ej kunnat besluta sig till att hjelpa Gustaf. Fryxell Ber. 3: 20 (1828). Han beslöt sig till en längre resa. Carlén Bull. 2: 312 (1847). Lindgren Mus. stud. 166 (1896).
β) med prep. för: bestämma l. decidera sig för (ngt l. ngn). Hon (ämnade) .. tvinga Clara att besluta sig för en af de två friarena. Bremer Nina 106 (1835). Efter långa öfverläggningar beslöt man sig för denna åtgärd. Ljunggren SAHist. 2: 52 (1886). Mose beslöt sig för att stanna hos mannen. 2 Mos. 2: 21 (öfv. 1904).
γ) i numera obr. uttr. o. förb. Så hafve vi .. medh gott vetskap, förnufft och välbetäncht rådh oss om thenna vår endelige och sidste vilie beslutet. RA 1: 677 (1560; i G. I:s testamente). (Vi hafva) oss therudinnen så besluthet, att vi achte medh thett förste afferdighe någre våre förtrogne. Därs. 2: 57 (1562).
IV. [utveckladt ur II; jfr motsv. anv. i ä. d., holl. o. t.] (†) härleda (ngt) ss. slutsats (af gifna premisser), draga den slutsatsen (att), sluta; komma till den öfvertygelsen l. meningen (att) l. till insikt om (att). Förspr. t. Rom. 1 a (NT 1526). Sij, rett ther vthaff besluter iagh emoot tigh, at tu icke är rettferdigh. Job 33: 12 (Bib. 1541). Nu hafua the wijsa Hedningar aff förnufftet och förfarenheten beslutit, at intet Tyrannij eller twungit Regemente länge kan bestå. Fosz 150 (1621). Vthaff hans oblidhe .. Handlingar .. beslutto the, at han them en swår .. Herre .. blifwa wille. Schroderus Liv. 438 (1626). När man thenne Saak hafwer wäll fattat, så kan hwar och en besluta, huru ringa äwentyr the vthståå, som wågha sina Penningar vthi thetta Compagniet. Dens. Uss. F 2 b (1626). Tädan (dvs. af samvetets dom) hafwa the tå görligen (dvs. tydligt) beslutit en rättferdigh Gudh wara til. Muræus 1: 50 (1648). Sjömännerne beslöto, at de voro ur rätta farvattnet. Hasselquist Resa 11 (1749). Lutheri fiender .. beslöto straxt at ingen människa hade gådt genom den dörren på lång tid, emedan et .. stort spindelnät satt orubbat mitt för dörren. Murbeck Catech. arb. 6: 9 (c. 1750).
Särskild förbindelse:
BESLUTA OM 010 4. till III 2. (tillfällig bildning) fatta ett nytt beslut, ändra beslut l. föresats. Jag hade ett ögonblick tänkt på att gå min väg och lämna allting som det var, men det nästa beslöt jag om. Jag ville stanna kvar. Tavaststjerna Patriot 36 (1896).
Spoiler title