SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
BESMITTNING, f.
(†) vbalsbst. till BESMITTA. — särsk. = BESMITTELSE 1 slutet. Ordet redeliga, beteknar en tings tilhöriga fulkommenhet; tå ther wid ingen flerd och fals, ingen brist och wanck, ingen besmitning eller tilsatz finnes. Sahlstedt Hofart. 39 (1720).
Spoiler title
Spoiler content