[efter t. l. nt. besticken med anslutning till det svaga verbet STICKA; jfr holl. bestikken; se BE-o. det svaga verbet STICKA]
(†) sticka, brodera. En quinne pung mz sex små Rum, mz fieder besticket. Skråordn. 318(1546). Theras Skiortar äre bestickade och sömade med silke allehandaslagz färga, och somlige medh Gull och perlor på thet ståteligaste bestickade. Petreius Beskr. 5: 2(1615). När itt Gestebudh hollas skal, .. tå bestickar och syyr man både dagh och natt. Schroderus Men. speg. M 3 b(1622). Ett dyrbart med perlor bestickat gullskrin. Swedberg Schibb. c 2 b(1716). — i bild: sira, smycka. Men the stickade Kläder vthi hwilka Bruden föres, är Christi Rättferdigheet .. hwilken här i Werlden hafwer warit bestickat medh goda Gärningar. Likpr. ö. Uggla G 4 a (1643). Ach huru dägligt, ach hur rjkt war hon (dvs. jorden) tå smykkad? / Hur war all hennes Drägt bebrämad och bestikkad? Spegel Guds verk 117(1685). Swedberg Dödst. 152(1711).
