BESTICK bestik4 (besti´ck Weste), sbst.3, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[sannol. efter t. bestich, vbalsbst. till bestechen (se BESTICKA, v.1); jfr holl. besteeksel; se BE- o. STICK)]
(numera knappast br.) bokb. öfversyning (med silke l. tråd) af kapital (på bokrygg); äfv. konkret: beklädnad af silke l. tråd som stickas l. stickats öfver kapital; jfr BESTICKA, v.1 2. Wikforss (1804; under bestechen, n.). Kapital och bestick. AHB 111: 41 (1856, 1882). Med bestick förstår man kapitalernas öfversyning med silke, för vinnande af större prydlighet. Därs. (1882).
Ssg: BESTICK- l. BESTICKS-PRESS03~2. (bestick- Wikforss; besticks- Öhrlander o. Leffler) (numera knappast br.) press i hvilken en bok spännes vid ”bestickningen” (se under BESTICKA, v.1 2). Wikforss (1804; under bestechpresse). Öhrlander o. Leffler (1852).
