SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1906  
BESTÖRTIG, adj.
Etymologi
(†) bestört (se d. o. a). Huru så? frågade den bestörtige Prinsen, är Banise redan skämd, eller til äfventyrs aldeles död? Asiat. B. 1: 11 (1741). Därs. 201 m. fl. ställen.
Spoiler title
Spoiler content