publicerad: 1907
Ordformer
(betonia (beth-, betth-) B. Olavi 131 b (1578), Palmberg Ört. 195 (1684) m. fl.; bet(h)onie B. Olavi 12 a (1578), Roberg Beynon 54 (1709, 1727); bethonien L. P. Gothus Pest. 103 a (1623), Lex. Linc. (1640; under betonica); betonnia Franckenius Spec. A 4 b (1638; uppl. 1659: betonia), Tillandz A 6 a (1683))
Etymologi
[fsv. betonia, betonie (LB 7: 207, 225, 270, 276, på de tre sist anförda ställena om gullvifvan, Primula veris Lin., en anv. som äfv. är känd från dan. o. t., i hvilka språk denna växt bl. a. kallats hvid, resp. weisse betonie; jfr T. M. Fries i Arkiv f. bot. III. 14: 55 (1904), Jenssen-Tusch 184 (1867), Grassmann D. pflanzennamen 186 (1870)), liksom d. betonie af (fht. o.) t. betonie, af lat. betonica (se BETONIKA); jfr holl. betonie, eng. betony, fr. bétoine]
(†) betonika. B. Olavi 131 b (1578). The som hafwa Gålesot skola altijd bruka Betonia. I. Erici Colerus 1: 227 (1642). Bethonia (är) ibland the förnämbsta örter som lindra Ledernas wärkiande. Palmberg Ört. 195 (1684). Wil man Betonia uti een Circul leggia / Tå kan hon Ormarna til mykken Grymheet äggia / Som sleppas ther uti, the ilskna så och bjtas / At the ej låta af för än the sönderslitas. Spegel Guds verk 131 (1685). Tag .. brun Betonie 2. händerfulla. Roberg Beynon 54 (1709, 1727; t. braune Betonien). Betonier, en ört. Möller (1745; under bétoine).
Ssgr (†): A: BETONI-GRÄS, se C.
B: BETONIA-GRÄS, se C.
C: BETONIE-BLAD. B. Olavi 15 a (1578). Hafwer man ondt i Hufwudet aff Soolens heeta om Sommaren, så lägge grön Bethonie Blad på Hufwudet, .. så förswinner wärcken. Palmberg Ört. 196 (1684). —
-GRÄS. (betoni- Schenberg (1739); betonia- B. Olavi) = -ÖRT. B. Olavi 11 b (1578). Betonica purpurea. Betonia, Bruun Betoniegräs. Franckenius Spec. A 4 b (1638, 1659). Om någor hafwer blifwit huggen eller elliest bekommit något stoort Hufwudsår, han stöte Bethonie Grääs och lägge på, och twätte reent medh desz Watn. Palmberg Ört. 196 (1684). Betony, betonie-gräs. Serenius Iiii 2 b (1757). Betonie-gräs, et slags ört. Brisman (1815; under betony). Öhrlander o. Leffler (1852). —
-SAFT. Blandar man Bethoniesafft medh Rosenolia och låter warmt i Öronen, thet stillar wisserliga Pijnan. Palmberg Ört. 197 (1684). —
Spoiler title
Spoiler content