SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1908  
BEVINDA, v., anträffadt bl. i p. pf. -ad.
Etymologi
[jfr d. bevinde, mnt., (ä.) holl. o. t. bewinden, ä. eng. bewind; se BE- o. VINDA, v., linda]
(†) omlinda. En stohr hvith hiorth, hvarss horn .. vore medh allahanda slagz blomster bevindade. K. Horn i HSH 28: 357 (1663).
Spoiler title
Spoiler content