SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
BIAX bi3~ak2s, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
bot.
1) (föga br.) sidoställdt ax i sammansatt ax (se AX, sbst.1 2): sidoax. Neuman o. Ahlfvengren Flora 708 (1901).
2) (mindre br.) ax på sidostrå. Urvalet på hela ax utfördes .. Efter axets ursprung i hufvudax och biax, hvarvid till de först nämda hänfördes det på det första, äldsta strået sittande, till de sist nämda deremot de, som utvecklats på senare utbildade sidostrån. N. H. Nilsson i Sv. utsädesfören. tidskr. 1896, s. 115.
Spoiler title
Spoiler content