SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BIFLÖDE bi3~flø2de, n.; best. -et; pl. -en.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2]
mindre vattendrag som mynnar ut i ett större; tillflöde; biflod. Andra biflöden till Po (än Ticino) utgöras af Alpfloderna Adda .. och Mincio. Svedelius Statsk. 3: 296 (1869). Rundt staden slöto sig de af floden Baradas otaliga biflöden genomskurna trädgårdarne till en frisk krans af grönt. Heidenstam End. 193 (1889). Man skiljer mellan allmän och enskild flottled. Nästan alla hufvudflöden och det öfvervägande antalet af biflödena (77 %) i norra Sverige tillhöra den förra kategorien. G. Andersson i Ymer 1907, s. 349.
Spoiler title
Spoiler content