SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BIFORM bifor4m, adj.; adv. -T.
Etymologi
[liksom d., t. o. eng. biform, fr. biforme af lat. biformis, af bi- (se BI-, prefix2) o. forma (se FORM)]
som har två former, af två former, dubbelformig. 2 NF (1904).
Spoiler title
Spoiler content