publicerad: 1909
BIGÖRA bi3~jø2ra l. -œ2r-, n.; best. -at.
Etymologi
bigöromål; jfr BIARBETE 1, BIGÄRNING, sbst.1 En hygglig biljettförsäljare, som väl egentligen också var kypare .. men hade åtagit sig detta bigöra. Almqvist Pal. 13 (1838). Egen brefskrifning var för en sådan herre (som en furste på 1700:talet) en nödfallsutväg eller ett bigöra af flyktig och underordnad vikt. Hjärne K. XII 5 (1902).
Spoiler title
Spoiler content