SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BIHANDLARE, m.; pl. =.
Etymologi
[se BI-, prefix1 2 a, b]
(†) person som drifver olaga handel, smyghandlare. Alla olaga bihandlare .. som med förlagarne ej hafva att beställa, varda .. aldeles förbudne, at fara omkring vid hyttorne til upköpte varors utprånglande. Bergv. 2: 444 (1748). Bihandlare stegrade upp jernet. Chydenius 197 (1765).
Spoiler title
Spoiler content