BIHJÄRTA bi3~jær2ta, n.; best. -at; pl. -an.
Etymologi
[jfr t. nebenherz; se BI-, prefix1 2]
(föga br.) zool. hos vissa fiskarter förutom det egentliga hjärtat förekommande organ med hjärtfunktion: lymfhjärta. Vid bakre delen af stjerten (hos ålen) är en pulserande sinus eller ett s. k. bihjerta, som står i förbindelse med caudalvenen, och af somlige ansetts såsom lymphatiskt och hvars pulsationer hos lefvande ål synas utanpå kroppen. Lilljeborg Fisk. 3: 387 (1890).
