SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1909  
BIKLAPP, sbst.
Etymologi
[väl bildadt till BIKLAPPA; jfr lat. applausus]
(†) applåderande, applåd. Händer det at någon annan säger et godt ord, är han (dvs. Voltaire) straxt färdig at ge biklapp af alt sit hjerta. SP 1780, s. 184.
Spoiler title
Spoiler content