1) motsv. BILD, sbst.1 1:(framställd) i l. gm bild(er). Bildliga föreställningar af gudar. Liljegren Fnord. häfd. 1: 135(1822). De fria konsternas akademi (yttrade sig) ogillande om den nordiska mytens bildliga användande. Beskow Minnesb. 1: 240(1855, 1860). Man har i de etruskiska grafvarna funnit flera bildliga framställningar af .. bordscener, utförda med grekisk konst öfver ett ogrekiskt ämne. Böttiger 4: 193(1857). Scholander 3: 183(1879; se under BILDLIGHET 1 b). Den bildliga utsmyckningen af .. amforerna. L. Kjellberg i Meddel. fr. sv. slöjdfören. 1898, 1: 17.
2) i sht filos. motsv. BILD, sbst.1 3:som har form af l. framträder för medvetandet i form af (inre) bild(er); i l. gm (inre) bild(er). Hammarsköld Sv. vitt. 1: 128(1818). Atterbom Siare 1: 126(1841; se under BILD, sbst.1 1 e). Det konkreta, bildliga i omedelbar förening med föreställningen verkande förståndet yttrar sig förr än det rena eller abstrakta (från föreställningen eller inbillningskraften afsöndrade) förståndet. Nyblæus Forskn. II. 1: 220(1881).
3) motsv. BILD, sbst.1 6:(framställd) i l. gm bild(er) l. trop(er), figurlig, metaforisk, allegorisk, symbolisk; jfr BILD-LIK 2. Ofta blifva .. de fattliga bevisen ofattliga genom Philosophiska, Mystiska och bildliga uttryck. Ödmann Anv. t. pred. 16(1807, 1812). (I dagens evangelium) talas i bildlig framställning, om en Konung, som anställde en hyllningshögtid åt sin Son. Hagberg Pred. 5: 131(1819). Om .. ni ej i bildlig, men egentligaste mening utrustades med sångens och lyrans gudaskänk. Wallin Vitt. 2: 332(1828). Ett bildligt talesätt. Schlyter Jur. afh. 1: 221(1837). Dessa .. rader torde .. böra förstås, icke efter bokstafven, utan bildligen. Arfwidsson Oisian 2: 463(1846). Herrens ord kan .. med skäl bildligen betecknas såsom ett heligt salt. Flensburg Kyrkl. tal 392(1883). Bildligt säga vi, att naturen själf eger ett språk. Sander i 3 SAH 4: 10(1889). Nya bildliga användningar (af ord). Cederschiöld Spr. i spr. 1: 39 (1909).
