BILDLIGHET bil3dlig~he2t, sbst.1, r. l. f.; best. -en.
a) om den inre bilden ss. form för ett innehåll i medvetandet. Det tänkande medvetandet förvandlar Föreställningen till tanke, hvarigenom det med sig assimilerar det Objektiva, afkläder dess bildlighet. Trana Psych. 2: 4 (1847).
b) om föreställningar i form af inre bilder. Af ett så beskaffadt snille återföres .. fantasien till sin rätta bestämmelse: som är (enl. Thorild), att gifva en bildlighet, på samma gång möjligast liflig och möjligast sann. Atterbom Siare 5: 271 (1849). Det lekamliga ögat och den arbetande handen äro det förras (dvs. själens ögas) oskiljaktiga hjelpare, då det gäller intryck och utförande af bildlig konst, och ju färre dessa intryck äro, ju inskränktare utförandet, desto omöjligare för bildligheten att frigöra sig från det vidlådande jordiska, tunga omhöljet. Scholander 3: 183 (1879).
a) egenskap(en) att vara bildlig. Atterbom Poes. hist. 2: 195 (1848). Ett modernt språk, der ordens bildlighet till stor del förbleknat. Risberg Aischylos Agam. IV (1890). (Vi) böra .. göra en skillnad mellan olika grader af bildlighet. Så kan uttrycket ”bemöta ett påstående” omskrifvas till mera åskådliga och lifliga bilder, så att däraf blir en scen, där den ene, ehuru med andliga vapen, kämpar mot den andre. Larsson Poes. log. 94 (1899).
b) bildlig form. Den protestantiska poesien har icke så mycket sitt väsende .. i en utvertes bildlighet, som i tankans innerlighet. C. A. Hagberg i SKN 1841, s. 174. Jag skulle .. hafva rentaf misslyckats, i fall mitt diktverk utgör blott en framställning af vissa abstrakta begrepp, som från sin allegoriska bildlighet kunna särskiljas liksom från en påhängd inklädnad. Atterbom LÖ 1: XI (1854). En .. åt det inre, åt karakteristik, syftande bildlighet visar sig i den symboliska förklädnaden. Lysander Faust 51 (1875).
