[jfr t. biliös, eng. bilious, fr. bilieux, af lat. biliosus, af bilis, galla]
i sht med. som har afs. på l. som består i l. som är utsatt för sjukdomar i gallblåsan l. rubbningar i gallafsöndringen; gallsjuk, gallaktig. Man har funnit den (dvs. kinabarken) .. passande för svaga magar, äfven som vid bilieusa tilfällen. G. A. Silfverstolpe i Litt.-tidn. 1795, s. 90. Den biliösa konstitutionen, som är vanlig i södern och karakteristisk genom mörk eller gulaktig hy, svart iris och en liflig men något lidande blick. Lütken Läkaren som husvän 163 (1902).
