BIRIBIST bir1ibis4t l. bi1r-, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
(numera knappast br.)
1) biribispelare. Biribisterna (hafva) ej dristat visa trots .. mot lagar och ordning. P. Wieselgren (1848) i Kyrkl. tidskr. 1903, s. 482; jfr 2. Stöter det ej på det löjliga, att se den af staten besoldade domaren uppstiga från vistbordet, för att strax derpå fälla biribisten? Adlersparre Sm. skizz. 2: 77 (1850). Ahnfelt Stud.-m. 2: 77 (1857).
2) person som håller spelhus för biribispel. Dalin (1850). Kindblad (1867).
