BISPÅR bi3~spå2r, n.; best. -et; pl. =.
Etymologi
[jfr t. nebengeleise; se BI-, prefix1 2]
järnvägsspår som förbinder ett nära ett (hufvud)spår beläget ställe med detta; sidospår, stickspår; jfr BIBANA 1. Det förut omnämnda bispåret, som går från Klotens station till en vid sjön Långvattnet nybygd ångsåg, är 445 m. .. långt. Tekn. tidskr. 1877, s. 185. Stoppdynan, som brukar läggas midt öfver bispåret för att hindra vagnar att t. ex. blåsa ut på hufvudspåret. SDS 1898, nr 5, s. 2. (Järnväg) från Munkfors station .. till Karlstad med bispår till Kanikenäset. SFS 1901, Bih. nr 4, s. 31.
Ssg: A: BISPÅR-ANLÄGGNING, se B.
