BITTERLING bit3erliŋ2, m. l. r.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[liksom d. bitterling efter t. bitterling, till bitter (se BITTER, adj.); jfr nt. bitterlink; namnet är föranledt af att fiskens kött smakar bittert l. beskt]
(individ af) fiskarten Rhodeus amarus Bl. 1 Brehm III. 1: 274(1876). Smitt Skand. fisk. 720(1895). Bitterlingen .. är allmän mångenstädes i Tyskland. Han blir omkring 5 cm. lång och liknar till formen en liten ruda, men han är vackert färgad, särskildt hannen under lektiden. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 1: 626(1901).
