SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1912  
BJUR bjɯ4r, sbst.1, m.||ig. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er FH 2: 306 (1550)).
Etymologi
[fsv. biur, sv. dial. bjur, bjor, motsv. nor. bjor, isl. bjórr, mnt. bever, fht. bibar, nht. biber, feng. beofor, äfvensom fd. biæver samt lat. fiber, fbulg. bebrṷ, lit. bēbrus m. fl. former, gall. bibr- i ortnamn, korn. befer, avest. bawra, bäfver, o. sanskr. babhrú, ss. adj.: brun, ss. sbst.: ett slags faraokatt. Till grund för de nordiska formerna ligger närmast stammen *beƀura- (*biƀura-). För de västgermanska formerna — liksom ytterst också för de nordiska — är stammen snarast *beƀru- (*biƀru-), samma stam som, utan reduplikation, torde föreligga i BJÖRN, BRUN. Bäfvern har sålunda fått sitt namn af sin bruna färg]
(numera bl. arkaiserande, föga br.) (individ af) den i Sverge numera utrotade gnagararten Castor fiber Lin., bäfver. Var. rer. 52 (1538). Biuren han vestass effter sin natur, / aldra mäst vthi vildane flodher, / tÿ är honom skoghen bådhe besk och suår, / och vatnet hanss vän så godher. Visb. 1: 180 (c. 1620). Tw olijka diwr, en Älg och en Biwr. Grubb 825 (1665). Man finner nappast it iblant the månge Diuren / Som bettre bygger Huus än äfven thenna Biuren. Spegel Guds verk 236 (1685). Biörn, varg, lo, räf, mård, utter, biur, siähl, och andra skadediur, .. må hvar man saklöst skiuta eller fånga. BB 23: 1 (Lag 1734). Bäfvern, äfven kallad Bjur, byggde ännu i medlet af förra århundradet sina konstmässiga hus vid Bullarens fjellsjöar och i nejden af Qvistrum. Holmberg Bohusl. 2: 28 (1843). Vid landets (dvs. Värends) ensliga skogsvatten byggde Bjuren eller bäfvern sina hyddor, i folkets mål kallade bjur-hus, och hvilka ännu någon gång igenfinnas vid sänkning af sjöar och skogsgölar. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 8 (1864). Bjuren eller bäfvern, enligt Olaus Magni ytterst allmän i Sverige. Hildebrand Medelt. 1: 209 (1880). En .. mindre sjö eller kärn, som för sin rikedom på bäfver eller bjur blifvit kallad Bjurkärn. Lindberg Karlskoga 175 (1897). Ekman Norrl. jakt 206 (1910).
Ssgr: A: BJUR-BÄCK3~2. bäck i hvilken bäfrar uppehålla sig. Ångerm. dombok 1632, fol. 51. Därs. 1642, fol. 192.
-GILLER~20. [fsv. biura gildri] jfr -VÅNA. Hildebrand Medelt. 1: 209 (1880).
-HUS~2. (biura- Verelius Ind. 35 (1681)) bäfverbo. Johan oluffssonn i floo ähr anklagat Att han hafuer vtann Loff och mine, sunder rifuit Ett biur huss. Ångerm. dombok 27 nov. 1630, fol. 39. Hyltén-Cavallius Vär. 1: 8 (1864; se ofvan). Hildebrand Medelt. 1: 209 (1880).
-VÅNA~20. bäfvergiller. Ångerm. dombok 16 nov. 1629, fol. 4. Finnerna på fiellet hafwa giodt (dvs. gjort) dem stoor skadhe på deres Biuurwåhnor. Därs. 20 jan. 1648, s. 144.
B (†): BJURA-HUS, se A.
C (†): BJURE-STUGA. bäfverbo. Per bång i Hammarby saker 40 m(arke)r, för thet han hafver brutit ut en biurestugu .. i annars skog utan lof och minne. Norrl. saml. 138 (1593).
Spoiler title
Spoiler content