SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1912 BJÄLLRAD bjäl3rad2, p. adj. Etymologi [bildadt till BJÄLLRA, sbst.] (tillfällig bildning) behängd med bjällra l. bjällror. Dansarskaran, rutigt grann, / Med svärd i hand och bjellrad häl, / Sig svängde konstigt, snabbt och väl. Arnell Scott Sjöfr. 169 (1829). Dens. Moore LR 1: 52 (1829). SAOB Alfabetisk lista -bjälle subst. bjäller subst. bjällra subst. bjällra verb1 bjällra verb2 bjällrad p. adj. bjällrande bjälma subst. bjälmug adj. bjäre subst. bjärghare Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
